Det är skillnad på frihet och valfrihet – men hur fritt är det egentligen att inte få göra något val?

Högern har begreppet Valfrihet medans vänstern har begreppet Frihet. Men jag tycker att det finns något man absolut inte får glömma när man pratar om dessa två begreppet – nämligen dess relevans och betydelse i den tid vi befinner oss i.
    Visst är det stor skillnad på dessa två begrepp och de står för två helt skilda saker men samtidigt som vår omgivning både förändras och utvecklas så behöver även dessa två begrepp göra det. Framförallt så behöver vi göra det, för att inte själva riskera att bli konservativa – vi på vänstersidan.

Vi har länge haft två läger som präglat och styrt vårt land – på ett eller annat sätt. Ett läger som tycker att den som kan och råkar ha möjlighet skall vara den som får ta del av livets gosaker – och ett läger som tycker att alla skall ha samma möjlighet till att få ta del av livets gosaker. Här gör friheten och valfriheten entré.
    Om det är friheten eller valfriheten som har störst makt är det som är avgörande för hur pass bred friheten är för majoriteten. Om bra skola, sjukvård, pension, och eget boende endast är en möjlighet för den som har råd, så blir inte friheten en rådande faktor i ett samhälle. Nu hör inte alla dessa frågor hemma inom ett och samma område – men samtliga utav dem är något vi faktiskt alla behöver och är i behov utav.

Lägrena i vårt samhälle har byggt på att antingen är vi alla med och delar på kostnaderna för att vi alla skall få ut och ta del utav samma saker – ha liknande möjligheter. En slags kollektiv frihet.
    Eller så ligger friheten hos de som har råd och därmed möjlighet att själva välja. En valfrihet som blir en slags frihet för en minoritet.
Dessa två läger har fram och tillbaka, under nästan hundra år, förlorat och erövrat makten i omgångar. Oavsett vilket slags styre en individ föredrar så finns det iaf en sak vi alla kan vara överens om – det tar oerhört lång tid att bygga upp något stort och hållbart – men det går oerhört snabbt att riva ned!
    Idag har vi det fria skolvalet, det fria vårdvalet, ett pensionssystem som ger dig lägre pension ju längre ned i hierarkin du befinner dig, ett samhälle där du har valfriheten att själv få välja hur du vill bo. För vem och vilka är detta egentligen frihet? Men hur mycket frihet skulle man å andra sidan egentligen ha om man inte själv fick välja?

Det är svårt att vrida tillbaka en bostadsmarknad där majoriteten av hyresrätterna omvandlats till bostadsrätter – det är något krångligt att bygga upp ett nytt pensionssystem, men måste egentligen valfriheten utesluta friheten när det gäller skola och vård?
    Jag tycker att det är sjukligt vidrigt och rent utav äckligt att vi närmat oss ett land där den som har störst plånbok är den som får bäst och snabbast vård! Att man gör skillnad på barn och barn! Vad är det som egentligen är äckligt och vidrigt – jo, att alla inte blir beviljade samma och rätt typ utav vård, och att alla barn inte har samma rätt till en bra utbildning. En del av det fria skol- och vårdvalet har inneburit rikast först, men behöver det verkligen fungera så?
    Dessa ord är inte avsevärt populära i min närhet men jag är faktiskt för att du som individ själv skall få välja vilken vårdcentral du vill tillhöra, vilket ålderdomshem du vill bo på, vilken skola eller förskola dina barn skall gå i, vart och hur i landet du skall föda dina egna barn! Det moderna samhället är mobilt, rörligt, snabbt, händelserikt, trångt och livspusslet är ofta krångligt och kämpigt att få ihop. Då är det ju helt ologiskt att du skall gå emot hela detta upplägg och tvingas välja saker som vårdcentral, skola och förskola efter vart du bor! Just i ditt livspussel kanske förskolan passar bättre intill ditt arbete och inte ditt hem. Just din önskan kanske är att få föda ditt barn i Lappländska fjällen och inte i storstaden där du egentligen bor. Det är klart att du skall få välja dessa pusselbitar själv – men valet skall INTE bero på bättre vård och skola! Lika vård och och en likvärdig utbildning är det som skall gälla – oavsett vart i landet och oavsett plånbok!

Sedan har vi det här med arbetare, tjänsteman och akademiker – även här måste vi vidga våra vyer och verkligen hänga med i tiden!
    Vi lever inte längre i ett samhälle där du antingen knegar för att få mat på bordet och står med mössan i hand – eller är höginkomsttagare och därav är den som både har rösträtt och bestämmer i samhället och världen! Visst vi har en bra bit kvar och mycket av vår historia har vi glömt, men när det gäller just denna del så måste vi faktiskt gå vidare!
    Dagens arbetare – alltså vanligt dödliga är arbetare (alltså fysiska yrkesarbetare), tjänstemän och akademiker – vi är alla löntagare! Till en början så fick inte vi vanliga dödliga, med tunna plånböcker utbilda oss och försöka bli det vi drömde om – idag får vi faktiskt det. Därför måste vi sluta att göra skillnad på yrkesarbetare, tjänstemän och akademiker – så länge vi alla är löntagare så måste vi fan hålla ihop – tänk vad starka LO, SACO och TCO skulle kunna bli tillsammans!
    Därför är det orimligt att vi än idag skall göra skillnad på folk och folk när det kommer till pensionen. Vi behöver ett nytt, modernt pensionssystem och det är NU!

Och slutligen så har vi då bostadsmarknaden – som är under all, jävla kritik i denna stad! Här har det verkligen varit en utrensning! Idag är det nästintill omöjligt att få ett förstahandskontrakt till en hyresrätt – oavsett hur länge du stått i kö och hur många köer du än står i. Antingen så finns det inga hyresrätter lediga, eller så är det än en gång storleken på plånboken som spelar in! Eller så har du turen att få låna pengar, eller har någon som kan låna pengar åt dig/köpa ett hem åt dig. Eller så har du någon gång haft turen att lyckas ta dig in i denna djävulska marknad och nu etsar dig var likt en blodigel.
    I en fungerande bostadsmarknad kan du själv välja om du vill hyra eller köpa ditt boende – och jag tycker faktiskt att detta är en rättighet du själv skall ha. För att komma dit så behövs det betydligt fler hyresrätter JA – men grundstenen i det hela är stadsdelar och förorter där bostadsrätter, hyresrätter, villor och radhus är beblandade med varandra. Just nu råder segregation både i förort och innerstad – fast på helt olika sätt.

Så frihet skall gälla för alla – men du måste också själv få göra dina vardagsval, men det skall inte vara på bekostnad av någon annan!

Hur skall/Varför/Åh/Ha ha ha!

Nu har jag varit gravid ett tag – faktum är att jag varit det alla månader detta år – men utåt sett sedan i april.
    Jag är nu i v.27 och börjar bli van med en del saker. Jag pratar inte om att brösten blir större, att magen putar ut, eller att jag är hungrig jämt. Jag pratar om saker som hela tiden florerar runtomkring mig – ord, blickar, frågor, påpekanden.

Jag har hittills gått upp 18kg och min mage skall bli 10cm högre innan det är färdigt. Nu vet jag hur det e att inte se "sin kamrat" och jag vet hur det känns när låren skaver mot varandra så att man nästan får skavsår. Men framförallt så vet jag nu hur det är att bli kallad för tjockis.
    Att vårt samhälle är sjukt utseendefixerat är ju ingen nyhet, men att vuxna människor tycker att detta är ett fullt vettigt beteende är oerhört märkligt. Många av dessa har själva magar i min klass.
Det är inte så många som tallat på min mage ännu – e ju ett par månader kvar, så vad som helst kan väl hända – men jag får höra att jag är motsträvig.
    Jag accepterar inte att man försöker tala om för mig hur jag skall vara, hur jag skall känna, hur jag skall göra – och framförallt inte vad min uppgift som kvinna är! Detta gör mig tydligen motsträvig, bitter och till någon slags extrem feminist!
    Det är sjukt! Sjukt att vi inte kommit längre och sjukt att vi accepterar att det är på detta sätt runtomkring oss.
Även fast det inte är alltför många som tagit sig friheten att ta på min kropp för att hälsa på någon som bor inuti mig – någon inte ens jag själv lärt känna ännu, så har jag designat egna magband med tydliga budskap. Magbanden är både i förebyggande syfte, och framförallt som ett tydligt statement för vad som egentligen är vad, vad som egentligen tillhör vem, och vem som egentligen bestämmer. Magbanden har texter som "Do not disturb" och "Do not touch" – vilket känns betydligt mer logiskt än magband med tryck av en barnfot, en Disneyfigur eller Snobben! Vem fan är det egentligen som designar Mamma-kläderna??!!

Ja, jag kan vara lite arg – men det är inte för intet! Hade jag inte hela tiden antingen behövt att försvara mina känslor, åsikter och planer – eller säga ifrån, så hade jag inte behövt vara lika arg – och jag hade inte haft lika mycket ångest heller för den delen.
    Faktum är att jag just nu befinner mig i en oerhört känslig fas – en fas då jag har oerhört lätt för att gråta, men jag skulle aldrig i mitt liv tillåta mig själv att visa detta utåt – då skulle jag bli överkörd direkt!
Individen som bor och växer inuti min kropp har en pappa – precis som väldigt många andra barn – ändå är detta så extremt chockerande för så oerhört många! Både män och kvinnor kan ha oerhört svårt att köpa att mitt barn har en förälder till och att detta råkar vara en man!
    Man kan aldrig vara barnvakt åt sitt eget barn. Man hjälper heller inte till – antingen så tar man ansvar eller så är man en skit – det är bara så det är, oavsett kön!

Jag håller just nu på att skriva en bok om jämställdhet – den kommer att komma ut i början av år 2018.