Summa sidvisningar

onsdag 27 augusti 2014

Idag är det ADHD-dagen - tydligen



Idag är det tydligen ADHD-dagen..
    Jag vet inte riktigt vad det innebär, men vad passar inte bättre då än ett inlägg om just ADHD?;)

Jag har nu haft min diagnos i tre år, och hela mitt liv har förändrats sedan dess!
    Jag vet nu hur jag fungerar och varför - i situationer jag tidigare inte alls hade samma inblick i.
Jag vet hur min hjärna fungerar - vilka sidor som är starkast hos mig, och vilka som är svagast.
    Denna vetskap har gjort att jag kan använda mina starka sidor på ett helt annat sätt än tidigare! Och all denna insikt och kunskap har även bidragit till att jag idag kan göra saker jag tidigare näst intill bara drömde om!
    Och medicineringen har gjort att jag har betydligt mycket lättare för att koncentrera mig.


Ibland får jag höra; "Men skylta inte med att du har ADHD, det är inte bra!".
    Den meningen gör mig riktigt skrämd, inte för att inte våga stå för diagnosen, utan för hur vi egentligen ser på varandra!
Att säga på detta sätt är samma sak som att inte kunna stå för sin sexualitet/sitt ursprung/sitt kön!
    Diagnosen är en del utav mig - det är JAG!

Denna typ utav kommentarer kan jag hantera, inga problem! Men det som stör mig betydligt mer är oförståelsen för att jag ibland tolkar saker och ting annorlunda.
    Det är inte så att jag tror att en kanin är en fågel, eller liknande - utan vissa saker tolkar jag helt enkelt inte på samma sätt som majoriteten.

Dessa små feltolkningar är ofta väldigt roliga - iaf tycker jag själv det, och det hade varit både roligt och skönt om även andra kunde tycka det, iaf ibland.
    Det är skillnad på att skratta åt någon, och på att skratta med någon.
Ett exempel på en sådan misstolkning är när jag och min grupp, på Bommersvik för en tid sedan, skulle skriva en liten lapp till varje person om dess bästa sida/bästa egenskap/något positivt om personen.
    Det låter väldigt enkelt, och det tyckte jag också att det var, MEN...när jag sedan läste mina egna lappar jag fått, så upptäckte jag att jag var den enda som hade uppfattat uppgiften som att man skulle "sammanfatta" varje person med ett ord i form utav egenskap eller liknande.
Alla hade skrivit flera meningar på varje lapp, som en liten hälsning/meddelande, medans jag var den person som bara gett ett ord till varje person!=P

Jag själv tycker att detta är ganska oskyldigt/harmlöst när det händer, och jag skrattar åt mig själv när detta händer, då jag finner det oerhört konstigt och roligt att jag lyckats vara den enda som missuppfattat uppgiften!
    Tyvärr brukar inte min reaktion vara den de övriga får, utan den brukar oftast vara att jag uppfattas som snorkig eller rent av oengagerad!
Nu kan jag inte säga att det var så just i detta fall - ingen har sagt något om det, men överlag när detta händer, så brukar reaktionen vara på just detta sätt.

Allt som behövs är att jag, ibland, behöver en lite tydligare förklaring när det gäller småsaker, är det verkligen så farligt?
    Om jag inte tycker att det är jobbigt när jag "gör bort mig", måste då andra tycka det?

Det som också ofta händer efter en sådan här liten misstolkning, det är att man blir dömd! Man kan nästan höra tankegången; Klarar hon inte den här enkla, lilla grejen - då klarar hon inte det här och det här, och definitivt inte det HÄR!

    Jag kan inte låta bli att finna denna tankegång oerhört intressant, samtidigt som den irriterar mig något enormt!
Väldigt ofta blir jag utesluten/väljs bort ifrån saker och ting som man tror att jag inte klarar av - även fast jag vet att jag skulle klara dem galant!
Min hjärna fungerar annorlunda - det gör mig annorlunda, jag vet! Men till 99% så ser jag detta som en enorm fördel, då jag märkt att detta gett mig egenskaper många "normala" inte har.

Samma sak när det gäller min kompetens..jag vet inte exakt vart alla städer och landskap ligger i Sverige - jag vet på ett ungefär, och jag kan väldigt sällan skriva ned på papper hur jag kommit fram till en matematisk uträkning - för mig räcker det att jag räknat rätt! MEN, jag har t.ex. ett sifferminne långt över den svenska normen, fotografiskt minne, och ovanligt högt EQ.
    Detta, och mycket mer, har jag en oerhört stor användning utav på massor utav olika sätt, inom många olika områden!
Och nej, jag försöker inte sitta här och skryta, sånt är jag inte mycket för! Utan faktum är att jag ofta måste använda detta som något slags försvar, då jag missuppfattat en sån enkel liten uppgift som att t.ex. skriva några rader på en liten lapp!

Jag är långt ifrån för uppdelningar utav "olika typer av människor" i olika grupper, men detta missförstånd utav varför man missförstår, bidrar till just detta!
    Man söker efter "likasinnade", och det är lika skönt som hemskt att höra vänner, med diagnosen, uppleva samma sak!
    Men samtidigt så kan vi inte låta bli att skratta åt det!;)
Men det hade både varit sjukt skönt, och oerhört utvecklande att inte bli klassad och boxplacerad som styvmodern i "My stepmother is an alien", så fort man ser lite mer bakom orden!;)


tisdag 26 augusti 2014

Din åsikt räknas!


Från och med imorgon, onsdagen den 27/8 kan man förtidsrösta!
Det gör man lättast genom att ta med sin legitimation till närmsta bibliotek!


Vi har tre val att rösta i - riksdag, kommun och landsting.
Alla tre valen är oerhört viktiga!
I riksdagsvalet är du med och avgör vem som skall styra vårt land, i kommun och landsting är du med och avgör vilka som skall styra där just du bor och vad som skall ske i din kommun.
Är man inte medborgare kan man ändå rösta i kommun och landstingsvalet.


Den 14/9 är sedan den stora valdagen, och sista chansen att, både ta sin rättighet och skyldighet, att bestämma vilka som skall styra vårt land, och hur det skall va där vi bor!
Kom fram till ett parti, och om du inte vet vilka personerna på blanketterna är/vilka av dem du vill rösta på, så rösta då bara på partiet!
Svårare än så är det inte!;)

Jag tycker personligen att det är allas rättighet och skyldighet att gå och rösta!
Är man osäker på vilket parti man skall ta, så passa på att nyttja chansen att komma förbi stadens alla valstugor och ställ dina frågor och funderingar!

Jag går och röstar då jag ser det som min plikt!
Samtidigt är jag glad att mina förfäder kämpat för att även jag som kvinna skall få rösta och har kunnat rösta i 93 år nu! Men även arbetarmannen fick kämpa för sin rösträtt!
Och när vi lever i en demokrati, så ser jag det som en självklarhet att tycka till och påverka!
Jag vill ha en förändring i vårt samhälle och land, och jag ser en stor vikt i att detta sker nu, därför engagerar jag mig även politiskt - gör det du med!
Vi ses i röstlokalen!!!
@-}--

lördag 16 augusti 2014

Samhället - en plats för alla!


Sex ord...sex stycken ord, jag tror alla människor tycker är både bra och viktiga!
    Men vad innebär dem?


Vi lever i ett samhälle där utanförskap och segregation etablerat sig oerhört kraftigt!
    Arbetslösheten är hög, heltidsanställningarna få, och de trygga fastanställningarna (tillsvidareanställningarna) utrotningshotade!
Bostadsbristen är hög, hyresrätterna för få - bostadsrätterna svindyra, och antalet bostäder i sig räcker inte till!
Skolklasserna är för stora, lärarna för få, läxorna blir fler, och skolresultaten sjunker!
    Förskolans öppettider hindrar kvinnan att lyckas behålla sina deltidstimmar, lika så den bristfälliga äldreomsorgen!
Moder Natur protesterar med översvämningar, glaciärsmältningar, tropisk värme i normalt sett kalla länder, torka och skördebrist!
Blir du sjuk bestämmer ett skriftligt regelverk hur lång tid du har på dig att bli frisk igen, men söker du akutläkarvård finns inte tiden i planeringen!
    Tydliga klasskillnader har återuppstått i vårt land, arbetaren har gått tillbaka till fattigdom och alltfler människor lever ute på våra gator och torg och har de övriga människornas växelpengar som enda hopp för dagen!

I år är det valår!
    Det innebär att du, eftersom att vi bor i ett demokratiskt land, har både en rättighet och en skyldighet att komma fram till vad för slags människosyn du har - och sedan sätta ett kryss på ett litet papper!
   
Kom inte och säg att politik är tråkig och inte intresserar dig!
    Något dummare kan man faktiskt inte säga!
Och vadå "politiska åsikter/spridningar borde förbjudas på facebook"? - Värnar du inte om yttrandefriheten?
    Och har du tänkt på att facebook är oerhört mycket politik - i vissa länder är det till och med förbjudet, och i Sverige kan du få sparken om du skriver vissa saker där, eller om du som frisör blir vän med dina kunder!


Jag kan hålla med om att politik är tråkigt, om du endast tror att politik är en massa siffror som matematiskt sett inte går ihop och ibland styrs av en med hästsvans, och ibland utan! - Jag kan förstå det, och ja det är tråkigt när dina och mina pengar hamnar i fel händer och slängs bort på skit, och när ditt och mitt ägande säljs ut, utan ditt och mitt godkännande, till underpriser som i slutändan drabbar majoriteten utav våra nära och kära.
    Om vi inte råkar bo och vara födda i Danderyd eller Djursholm och har tjänat på en mängd andra människors icke intresse och förlust, samt kan skippa något så tråkigt och vanligt som att städa - med hjälp utav ett RUT-avdrag!
Men kan du verkligen påstå att du inte bryr dig om vad du tjänar varje månad, att du inte bryr dig om vad du kan säga och göra utan att få sparken?
    Att du inte vill ha ett hem du både får plats i och har råd att bo i, och att du inte vill att dina barn skall ha jämställda möjligheter?
    Att du inte vill att ditt/dina och andras barn skall få lära sig saker och ting i skolan - oavsett svårigheter, eller om de ligger före?
    Att du inte tycker att det är jobbigt att du som kvinna tvingas gå ned ytterligare i tid för att kunna hämta och lämna på förskolan, samt kunna ta hand om dina nära äldre - då de obekväma arbetstiderna bara gynnar konsumenterna och inte ger arbetarkvinnan samma rättigheter som kontoristen, då dina gamla släktingar inte får rätt vård pga nedskärningar, omprioriteringar och privatiseringar, och då allt detta är betydligt mycket billigare för dig om du ställer upp, bara för att du råkat födas utan snopp, och din man tjänar mer än du för att han fötts med en?!

Kan du verkligen påstå att du menar att du inte bryr dig om hur vår jord - människans och djurens gemensamma hem mår - dina barns framtid?
    Kan du verkligen påstå att du inte bryr dig, om de skall kunna ha möjlighet att själva skaffa barn, eller att ens kunna överleva till pensionsålder?
    Kan du verkligen påstå att du inte bryr dig om att det inte är acceptabelt att vara sjuk i detta tuffa land?
    Påstår du att man själv väljer om man skall bli allvarligt sjuk eller inte?

Kan du verkligen påstå att du tycker att det är ok att vi fått en massa fattiga människor i detta land, medans de med tidigare god levnadsstandard blivit rikare på detta?
    Kan du verkligen påstå att alla hemlösa och alla "tiggare" på våra gator och torg är och gör detta bara för att de tycker att det är kul, lönar sig så sjukt mycket, och gör detta bara för att lura dig?
- Jag skulle vilja våga påstå att så inte är fallet!!!

Har du någonsin sett en hemlös/"tiggare" gå omkring med sedelbuntar i sina små skrynkliga pappmuggar och sedan hoppa in i en Mercedes, med ett leende på läpparna?!
    Faktum är att inte ens hälften utav alla människor de möter, vågar se dem i ögonen - utan behandlar dessa medmänniskor som luft!


Jag skulle vilja våga påstå att jag inte tror att majoriteten utav alla människor som säger att politik är tråkigt/ointressant/inte berör dem/är oviktigt etc etc - inte kan påstå alla dessa grejor ovan!
    Och jag skulle vilja påstå att den som ändå gör det, inte har vandrat i några utav dessa skor!

Allt handlar om vilken människosyn du har!


Jag vill bo i ett land där alla som kan arbeta, får arbeta!
    Där heltidsanställningen är en rättighet och deltidsanställningen ett fritt val!
Där alla, iom jobb och bostadsbyggande, har råd med ett riktigt tak över huvudet, och råd att kunna flytta hemifrån!
Där alla barn får en likvärdig skolgång med resurser, antingen för extra hjälp eller för att få jobba före sina klasskamrater, och slippa understimuleras - där all utbildning ger högskolebehörighet och chans till ändring av yrkesval senare i livet!
    Där kvinnans anställning, lön, arbetskapacitet och därmed även pension likställs med mannens - gör henne självständig och lika mycket värd!
    Där förskolan även är till för arbetarbarnen!
Där vi tillsammans värnar om våra djur och vår natur, som är hela jordens befolknings gemensamma ägande och ansvar - våra barns och deras familjers framtida hem!
Där man får den vård man behöver när man är sjuk, oavsett plånbok, och där man får vara sjuk tills man blir frisk, utan att behöva hamna på gatan!
    Där arbetaryrkena ses som samhällsbehövande, viktiga, mänskliga, och där fackföreningar är välkomna och är en del utav upprätthållandet utav vår demokrati och vårt människovärde!

Jag tror att liksom för mig, är allt detta - jämställdhet, frihet, solidaritet, allas lika värde, möjligheter, kärlek - oavsett kön, lön och etnisk bakgrund, lika viktigt för majoriteten utav medmänniskorna i mitt land!
    Jag vill bo i ett sådant land och jag vill tro att detta land är ett sådant land - om vi bara vill!
Det enda vi behöver göra är att inte låta oss tro att valfrihet och frihet är samma sak - och sedan gå och rösta utifrån våra hjärtan!!!
    Därför tror jag inte på feminism utan socialism - den matematiken går lika bra ihop som köttfärs i en vegetarisk rätt!
Därför tror jag varken på borgarna eller borg - där minoriteten utav oss räknas!
Därför tror jag inte på rasism - där man gör skillnad på folk och folk!
Därför tror jag inte på en Nja- politik där man varken tycker bu eller bä!
    Och jag tror inte att vårt land behöver en konservativ syn - räcker det inte att vi redan gått så mycket bakåt?!

Jag vet vad jag har för människosyn och kommer att stå upp för denna den 14 september och lägga min röst på Socialdemokraterna.
    För jag tycker att alla skall få va med, alla skall räknas, alla får plats - och jag vill ha ett land där människor är människor - inget annat!
För det är gemenskap, det är solidaritet, det är frihet, det är jämställdhet, det är i takt med tiden - och det är KÄRLEK!!!

lördag 2 augusti 2014

Valläger

Nu är det äntligen dags för valläger på Bommersvik!=)
I fem dagar kommer jag att vara på detta underbara ställe med hundratals SSU:are, fackligt aktiva, samt få njuta utav andan ifrån våra gamla företrädare!

Valrörelsen börjar nu!!!
Nya inlägg kommer när jag kommit hem igen!;)

Den omtalande tatueringskonsten!


En inristad bild/mönster i huden, är förklaringen på tatuering i ordboken.
    Ordet i sig kommer ifrån Polynesien, där man upptäckte denna metod ifrån början.
Tatueringar har funnits, runt om i världen, i tusentals år och ifrån början använde man sig utav tillspetsade djurben och bläck för att tatuera.
Sjömännen, som åkte runt och såg många olika delar av världen, stötte på denna konstform, likaså kriminella.
    Därav var det vanligast att sjömän och kriminella var tatuerade - i västvärlden.
Det blev mode att tatuera sig i västvärlden på 80-talet.

Det har pratats en hel del om tatueringar den senaste veckan. Kanske mycket för en uppmärksammad tidningsartikel om en tjej, som i princip fick sparken om hon inte täckte över sina tatueringar när hon arbetade i butik.

Tatuerare ser sig som konstnärer, och många utav dem gillar därför inte att fortsätta på någon annans verk, utan vill skapa på sitt sätt.
    Inget utav detta är egentligen så konstigt!
Da Vinci har sin stil, och Picasso sin stil...

Konsten är oändlig och på ett sätt odefinierbar, och det är väl just det som är så underbart med konst!
    Konst kan vara musik, sång, skulpturer, installationer, text, dialoger, målningar, dans etc etc, och det är väl därför alla människor kan tycka om konst - på ett eller annat sätt. Men varför får ett skapande, skapat på hud, inte godkänt som konst?
   
Tatueringskonsten är äldre än både Da Vinci och Picasso, och utförs utav tusentals konstnärer - ändå finns det så mycket åsikter om dess existens!
    Många konstnärers verk blir värda multum när dem dör, medans detta inte riktigt gäller tatuerare.
Man skulle kunna säga att tatuerarkonstnärer är oerhört generösa på ett sätt!
    Du som köpare väljer vad denne konstnär skall skapa, till en ofantligt mycket billigare penning än en Picassomålning - och du som köpare är den ende som äger exakt denna skapelse, och ingen annan kan ta den ifrån dig!
Detta innebär ju även förstås att du inte kan sälja verket vidare - är det kanske det som folk stör sig på? Att det inte går att köpa konsten utav dig? Att konstnären inte måste dö för att kunna överleva?
    Är den vanliga åkomman - pengar, boven till att tatueringar inte godkänns som konst?!
Jag skulle vilja påstå att det är mycket möjligt, men vad händer då med skönheten i konsten?

Jag själv har ett 20-tal konstverk på min kropp.
    Jag har köpt dessa verk för att jag tyckt om dem, och konstnären har fått ha min hud att skapa på, istället för en duk.
Mina konstverk tar jag sedan med mig ned i graven - precis som skatter förr i tiden!

Jag har själv, tydligt märkt, att det både finns många och starka åsikter om tatueringskonsten!
    Till vänster här så ser ni en söt liten döskalle som jag har på min ena arm.
Det är en sådan tatuering som kan bli kritiserad utav alla "konstkritiker" som vandrar runt på gator och torg, både här och där, och öppet kommer fram och säger sin mening.
När det gäller detta verk, och dessa typer av åsikter, så är kritikern oftast ganska gammal.
    Däremot, när en gammal "konstkritiker" ser Jesus, som jag har på min andra arm, så förändras, oftast, helt plötsligt bilden utav mig som konstälskare/köpare, och jag kan till och med få beröm för den konst jag köpt!
    Och en del yngre konståskådare, kan tycka om döskallen bättre.
Som köpare av tatueringskonst får man vara beredd på att alltid ha vernissage - frivilligt som ofrivilligt, och du är både köpare, utställare, och konstnär med rätt att få kritik - positiv som negativ - samtidigt!

Senast igår hade jag vernissage!
    Jag hade en besökare, jag visste inte om henne först.
Hon tyckte att jag hade onödigt mycket konst!
    Jag kanske skulle ha frågat hur många tavlor hon hade där hemma!
Sedan fick hon syn på min text ur Korinthierbrevet i Bibeln, och blev då istället en mycket glad och nöjd konståskådare!;)

Det har alltid, i alla tider, funnits folk som tittat lite snett på konsten, och inte förstått sig på den!
    Ett tag var det till och med förbjudet att skapa! Samtidigt så har konsten en svart marknad!
Men i dagens samhälle pratar vi oerhört mycket om hur viktigt det är att kämpa för jämställdhet, och att vi måste få en förändring i den lagliga synen på vem som äger kvinnans kropp!
    Vi alla äger våra egna kroppar, och vi måste också få lov att göra detta! Men när det kommer till konsten, så blir man lite förvirrad i synen på kroppsägandet och kroppsbestämmandet - igen!

Jag kan förstå om en arbetsgivare skulle bli förbannad om en anställd tog med sig alla sina väggmålningar till jobbet, och bar omkring på, men hur stor plats tar egentligen en tatuering - förutom möjligtvis på näthinnan då?
    Det är ju dessutom mycket mer hygieniskt än en tavla, jag menar du behöver ju inte damma konsten! Duscha då förstås, men det bör ju även dem utan konstinnehav göra!
Däremot kan jag förstå problematiken om konstägaren innehar diskriminerande, rasistisk, eller liknande konst. Då ÄR det ett problem, absolut! Men detta gäller ju även det verbala och det handlingsmässiga, så att sätta all fokus på konsten i form utav bild och text är bara idiotiskt!

Gillar du tavlor - häng dem på väggen.
Gillar du tatueringar - ha dem på huden.
    Kväv inte konsten, utan låt den få vara fri och utvecklas!
Och var glad över att så pass många människor gillar konst!
 

Om du inte tycker att en person som gillar tatueringskonst varken skall kunna ha ett vanligt arbetaryrke, vara advokat, eller riksdagsledamot, så har du problem! Och då är det DU som diskriminerar, och är konsthatare!
 


fredag 1 augusti 2014

Det stora tjejhänget - Möhippan!


Det finns nog en dröm, vi alla tjejer önskar skall gå i uppfyllelse innan man gifter sig - jag pratar om möhippan!
En dag då ens bästa tjejkompisar, tillsammans, hittar på något tokigt/roligt bara för dig och umgås med dig hela dagen!
Lika speciellt som ens kalas var när man var liten!;)

Skillnaden här är att du inte vet när/om eller vad som skall ske!
Det kan hända precis när som helst - vart som helst!;)

Det var 2 veckor och tre dagar kvar till mitt bröllop, och inget hade ännu hänt!
    Det var två fredagar, och två lördagar kvar.
Jag tänkte att det mest naturliga skulle  vara att detta skulle ske en lördag, och då fanns det
alltså bara två möjliga dagar kvar!
    Till en utav dessa två lördagar, hade jag bjudit in till releaseparty på min nya bok - den andra lördagen hade en utav mina tärnor bjudit in till inflyttningsfest...jag var helt säker på att min dröm om att få uppleva en möhippa, inte skulle gå i uppfyllelse!


Det var söndag, jag var deppigare än någonsin, gick och gymmade och försökte slappna av!
Efter gymmet skulle jag förbi valstugan, och efter det skulle vi hem till svärmor för att fira min mans brors födelsedag, trodde jag!
    Han fyllde inte år just denna dag, utan veckor senare, men det var inget jag tyckte var konstigt - att vi skulle fira honom just denna dag, eftersom jag visste att min svärmor var så. Hon firade min mans födelsedag 3 månader innan det egentligen var dags - men detta var alltså en fälla!;)

Jag hoppade in i duschen, och gjorde mig sedan i ordning för att åka.
    Alltid när jag och min man skall någonstans så är vi sena, och det är ALLTID mitt fel. Men just denna dag så hade jag bestämt mig för att vi skulle komma i tid, så jag sa till min man att jag var färdig och att vi var tvungna att ta oss till bussen så att vi inte skulle missa den!
Han satt lugnt, nedsjunken i soffan och reste sig inte upp. Jag hann tänka; Ja, ja, han tror säkert inte att jag är klar, eftersom att jag är klar i tid! Sedan ringde det på dörren, och hade det inte gjort det just då, så hade jag nog börjat undra vad det var med honom, och varför vi inte åkte!;)
    Jag trodde att det var någon granne som ringde på, eftersom jag sitter i styrelsen, men det var en suddig syn genom ögat - jag såg långt hår och färger.
Utanför dörren stod två utav mina fem tärnor, och en väldigt god vän!
Jag - kontrollfreaket självfattade INGENTING!
    De drog en rosa, nedklottrad tröja över mitt huvud, och satte på mig en krona.
Hur hade jag lyckats undvika att märka något?!
    Födelsedagsfirandet var en bluff, och min man fick gå till valstugan istället för mig!;)

De hade inte glömt bort mig!
De tyckte att jag var värd en möhippa, trots att jag jämt är så busy!

Till en början hade jag oroat mig för att hamna på något ställe utan kollektivavtal, sedan gick oron över till att det inte skulle bli något alls!;)

Sista festen, stora tjejhänget som ogift - det är möhippan!
    Min bestod utav att bli tagen på sängen, och de lyckades till och med få mig att skaka - följt utav kidnappning med förbundna ögon och musik i öronen!
    Picknick på en äng, med alla mina närmsta tjejkompisar, snönedfall, inomhuspicknick med sexparty, och en middag på stammhaket!=)

Det var god mat, och många goda drinkar de bjöd på - alla rosa!;)
    Det var jättetrevligt att alla var där, och att alla var där samtidigt!;)
Jag fick ett jättefint, svart champagneglas med rosa strass på - med texten; Sexy bitch!
    Tröjan, de tagit på mig, signerades utav alla på ryggen.
Jag fick en babyrosa dildo, ett metallrosa halsband med möhippe-tema, en rosa hjärtformad ballong, och en stor, rosa napp att ha runt halsen!=)

Det var en jättetrevlig dag och kväll, med de närmsta tjejerna, och fyra av fem tärnor - då den femte bor i Thailand!;)
Jag önskar alla en sådan här dag, och är glad över att ha så fina tjejer i mitt liv!
<3

 


Tärnorna på själva bröllopet: