Inget kött och inget godis!;)

Ibland lever man "tryggt" i sin egen lilla bubbla och ser inte riktigt vad som sker utanför! På ett sätt är "bubblan" på Söder en av de stora anledningarna till att jag älskar Söder så mycket som jag gör! Här är liksom en egen atmosfär som jag inte riktigt har upplevt och känt av någon annanstans – närmast är nog Tokyo i så fall, fast inte när det kommer till maten. På Söder är det ju väldigt vanligt att äta vegetariskt och veganskt och det är något i princip alla restauranger, caféer och gatukök serverar här. Det räcker med att åka två stationer, alltså till city, för att verkligheten skall vara en helt annan!
    Det är ju inte så att alla här på söder är vegetarianer eller veganer, men det ses oftast inte som något konstigt här. Det är liksom ingen som reagerar och det är en självklarhet med både vegetarisk och vegansk kost i förskolan. Förövrigt så driver vi Sossar på Söder att vegetariskt skall vara "normen" i förskola och skola och att kött istället skall vara specialkost/tillval.
    Det är heller inte något konstigt att undvika socker helt här eller att småbarn inte äter så kallat "riktigt godis".

Jag blev vegetarian när jag gick i åttan på högstadiet och sedan dess har jag varit vegetarian. Eller ja, jag har även varit vegan i en period men jag tyckte att det var för jobbigt. Det var nämligen under en tid då man som vegan var tvungen att göra allt själv ifrån grunden då den veganska marknaden i Sverige inte var utbyggd – knappt heller den vegetariska marknaden, det fanns väl i princip quornfärs att köpa som färdigt vegetariskt protein. Som tonåring var jag nämligen inte så jättesugen på att stå och göra saker och ting ifrån grunden – jag hade heller inte råd med det då mina päron inte var jättepeppade på att jag slutade att äta kött och farmor var den som köpte en massa bönor och bakade bröd åt mig.
    Nu har jag levt majoriteten av mitt liv utan kött och jag ångrar inte det beslutet överhuvudtaget! Att kött inte skulle vara standard för Jiro ser jag därför heller inte som något konstigt – inte Thobbe heller som varit vegetarian i perioder under sitt liv och som nu äter mestadels vegetariskt. Därför är att dricka komjölk inget vi heller gör här hemma och något som för oss är konstigt. Jag och Thobbe är ju uppväxta under den tiden då alla barn skulle dricka komjölk och den skulle vara antingen röd eller grön när man var barn. Blå fick vuxna dricka och när sedan den gula minimjölken kom så drack alla den som vara rädda för att gå upp i vikt. Att dricka komjölk var nämligen något storbolagen berättat för oss var superviktigt för att bland annat inte börja lida av benskörhet. Något som man senare slagit hål på och nu äntligen så har till och med Arla ( efter en lång reklamkamp med fokus på att trycka ned växtbaserat ) börjat med växtbaserat och inte endast fokusera på komjölk. Vi tycker faktiskt att produktion av komjölk är väldigt brutal. För att en ko skall kunna producera mjölk (som även för en ko är för att kunna mata sina barn) så måste hon vara gravid. Därför ser man till att korna ständigt är gravida, genom att inseminera dem. Vidrigt tycker jag!

Att äta mycket och massor av olika grönsaker och bönor är vardag för oss och Jiro älskar detta! Han blir extra glad när vi dukar upp buffé på hans lilla bord i vardagsrummet och själv får plocka ihop till sin tallrik.
    Jag säger inte att vi på något sätt är bättre än de som dagligen äter kött – det är nämligen något som man ofta får höra när man säger att man äter vegetariskt – trots att man inte "attackerat" köttätaren i rummet. Jag tycker snarare att väldigt många som äter kött är väldigt duktiga på att attackera oss som inte äter kött! Ofta får man höra saker som (och då extra ofta när man pratar om barns kost) "Men nu får han i sig all näring han behöver?", "Barn behöver kött och mjölk när de växer!" precis som om det vore supernyttigt och extremt näringsrikt att äta en massa slafs och senrester som korv och köttbullar och annan gammal svensk husmanskost innehåller. Där finns på något sätt en tro om att denna mat innehåller någon slags magisk och livsnödvändig köttprotein och att det räcker alldeles utmärkt med att endast äta isbergssallad, tomat och gurka som grönsaker – typisk grillkiosk-sallad med 95 procent vatten. Hum. Och så den viktiga komjölken på det. "Ja men det är ju inte gott att dricka havredryck!". Vi dricker inte växtbaserad dryck till maten, varför skulle vi göra det? Komjölken vi växt upp med, drack man ju för att man trodde att det var livsavgörande medans man växte. Den växtbaserade mjölken är ju istället för komjölk och den använder vi i mat, till Oboy och Thobbe som inte dricker svart kaffe har den i kaffet. Till maten dricker vi vatten (en otroligt viktig och underskattad dryck!) eller juice!
    På samma sätt kan man bli attackerad när man inte ger sitt barn så kallat "riktigt godis"! Vi dömer inte dem som ger barn godis gjort av gelatin och socker, men Jiros lördagsgodis består av fruktgodis, majsbågar och popcorn och han ÄLSKAR det!
Här kan man få höra saker som "Men jag tror att det är bra att ge barnen socker tidigt så att de liksom vänjer sig och inte får en extrem chock senare i livet!". Jiro kommer hinna äta godis med "riktigt socker" i, jag lovar! Men jag tror knappast att det är skadligt att han får vänta med det i några år! Ju äldre han blir desto fler kalas lär det bli och sedan blir det till slut oundvikligt.
Slutligen – vi vet alla att vi äter på tok för mycket kött i världen och att köttkonsumtionen aldrig varit så stor och brutal som den är nu för tiden! Detta har en extrem miljöpåverkan och skapar även bakterier som kan vara riktigt farliga (kolla bara på vad vi befinner oss i just nu!) så att alla måste äta mindre kött är ett faktum. Sedan så har vi något i Sverige som kallas för BVC – det är frivilligt men gratis och går man där så behöver man aldrig oroa sig för sina barns värden och hur man växer! En sista tanke kan ju också vara varför så många försöker att få sina barn att till exempel äta broccoli, om nu korven är det nyttigaste?;)