Igår,
någon gång under dagen, tog jag ett stort steg i mitt liv - det största
någonsin faktiskt! Men det är ingenting emot vad min mormor tog!!!
I
måndags förlorade jag min mormor, framför mina ögon - jag gallskrek så
att jag fick kramp i magen, grät så att jag nästan spydde, och bad henne
att inte lämna mig...Mormor kom tillbaka!!!
När jag var ca sju år, gjorde jag och mormor en pakt om att vi skulle
dö tillsammans...Hade hon lämnat mig i måndags, så hade kanske detta
skett - jag vet inte. Kanske hade jag fått en hjärtinfarkt, kanske hade
jag sörjt ihjäl mig - jag vet inte, men en sak är iaf säker och det är
att jag hade gått under totalt - jag hade helt enkelt inte klarat av
det!!!
Igår hände något inom mig - jag vet inte vad, och jag vet
inte hur, men jag kände att jag var tvungen att våga riskera att förlora
mitt allt - min mormor - för hennes skull!
Jag kände att valet
om mormor skulle fortsätta att leva eller inte, var tvungen att ligga
hos henne! - Ville hon kämpa vidare, så skulle jag vara lyckligast i
världen, - ville hon ta nästa steg, så måste jag låta henne göra det,
och oavsett vilket så måste hon veta att jag kommer att älska henne lika
mycket - valet måste vara hennes!!!
Jag gick in ensam till
mormor, på sjukhuset, och berättade hur jag kände, tänkte, och vad jag
hade kommit fram till. Jag bad henne att vägleda mig, på något sätt, så
att jag skulle veta hur jag kan hjälpa henne.
Hon låg och sov
oerhört djupt av lugnande, så jag visste inte om hon hörde mig, men jag
tänkte att det var värt ett försök! Hon klämde till mig i handen, vid
några tillfällen, så det kändes som att hon hörde mig. Men sedan blev
jag orolig för att jag hade pratat för dovt för att hon skulle höra allt
jag sa. Hon vaknade till och sa att hon ville ha en skinkmacka - hon
hade inte ätit på fyra dagar!!!;)
Efter det så gick jag till
sjukhuskyrkan och skrev en bön med mina tankar och känslor, och bad GUD
om hjälp med att sända dessa ord till min mormor, samt skapa förståelse
kring hennes val och tidpunkt runtomkring.
Det stod att bönen skulle läsas upp på morgonen dagen efter - alltså idag.
Sedan gav jag mormor andrum och åkte hem och sov...
Jag vet att mormor inget hellre ville än att leva!!! Och det var väl
delvis därför hon kom tillbaka tre gånger inom loppet av fyra
dagar...Första gången blev hon räddad, andra gången kom hon bara
tillbaka, tredje gången svimmade hon, och idag kl.10:35 så lämnade hon
sin kropp och for till himlen!!!
Jag hade aldrig klarat av att
förlora henne tidigare i veckan, och GUD verkar inte ha tyckt att det
var dags för mormor riktigt då heller.
Jag tackar GUD, och är så oerhört tacksam, för att ha fått dessa extra dagar tillsammans med mormor!!!♥♥♥
Jag saknar henne redan som faan, och det kommer att vara
jättejobbigt att inte ringa henne och säga godnatt kl.21:00 ikväll!!!
Jag och Thobbe har idag varit och tagit farväl utav mitt allt. Vi satt
intill henne och jag berättade för henne hur mycket hon betyder för mig,
och att hon ALLTID kommer att göra det!!! Jag sa att vi kommer att
fortsätta att hålla ihop och ha kontakt med varandra - men nu på ett
annat sätt!!! Jag sa att hon väldigt gärna får titta förbi om hon vill,
och att jag inte skall vara rädd. Och så lovade jag henne att driva vår
gemensamma världskamp vidare, och ta efter alla hennes fina erfarenheter
och egenskaper, samt bevara den svenska kulturhistorian. Sedan sjöng vi
psalm 199 för henne.
Jag är oerhört ledsen över att ha förlorat den absolut viktigaste kvinnan, vännen och människan i mitt liv!!!
Ledsen över att aldrig mer få krama om henne, pussa på henne, höra
hennes härliga stämma med söderslang-vokabulär, höra hennes härliga
skratt, och säga; "Puss och kram - gul och blå - Dompan - och det
vanliga - Ha det toppen, puss, puss!!!" till varandra i telefon 1-6
gånger om dagen - vilket vi gjort så länge jag kan minnas!!!
Världen förlorade en stor människa idag, och det känns som om halva jag har dött!!!
Mormor - Clary var trebarnsmor, stora syster till en lillebror och en lillasyster, och mormor till tre barnbarn.
Mormor har flyttat runtomkring i landet, men spenderade en stor del
utav sin uppväxt på Södermalm i Stockholm. Hon har upplevt ett
världskrig, och vet hur det känns att ha sin andre hälft ligga ute i
bunker, någonstans i skogen, i månader och vakta gränsen.
Hon
har varit en arbetare i hela sitt liv, som startade i butik som
tonåring. Större delen utav hennes arbetsliv har hon tillhört kommunal,
där hon varit fackligt aktiv. Hon arbetade på Nacka sjukhus.
Min
mormor är en riktig kämpe!!! Hon har alltid kämpat för rättvisa och
allas lika värde!!! Hon var, enda tills nu, aktiv inom kyrkan,
Socialdemokraterna, och S-kvinnor.
Var det något mormor var
stolt över, så var det att vara socialdemokrat! Till och med när hon nu i
veckan låg på intensiven, så poängterade hon det och började att sjunga
"Internationalen"!!!♥ Hon var sedan unga år, aktiv inom SSU, och har
upplevt fina somrar ute på Bommersvik tillsammans med Tage Erlander.
Att vara politiskt aktiv, inom Socialdemokraterna, har alltid varit,
både viktigt och en självklarhet, för mormor - då hon alltid kämpat för
rättvisa!
Mormor påminner väldigt mycket om Pippi
Långstrump...man kan liksom inte säga till henne att något inte
fungerar, då säger hon bara: "Ähh, det är väl bara att göra så här!?",
och om något hon velat/tyckt inte funkar, och hon inte köpt förklaringen
så säger hon bara: "Så skall det inte va - det är inte rättvisa! Det
får vi ändra på!".
Mormor var den första människan som besökte
mig på BB, och hon var den första människan i mitt liv, jag fick en
present utav - en brun nallebjörn med rosett runt halsen.
Mormor
var den som för första gången tog med mig till en kör, och uppfyllde
min dröm om att få sjunga i kör - jag grät av lycka den dagen!
Mormor köpte mitt allra första armbandsur till mig, med Mimmi och Musse på, när jag lärt mig klockan!
Mormor tog med mig till en valstuga, för första gången i mitt liv - jag var åtta år!
Mormor var med mig på mitt studentflak, den dagen jag tog studenten - och stod glatt och vinkade till alla på gatorna!
Mormor fick mig att börja spela teater - tillsammans med henne. Vi spelade teater ihop i åtta år!
Mormor har lärt mig att ingenting är omöjligt - "allt går om man bara
vill, och man skall inte tro att en jävel gör nåt åt en!".
Hon
har lärt mig att det är viktigt att ta ställning, och stå upp för saker
och ting - "det är tanken som räknas, och man måste ju visa vad man
tycker!".
Hon har alltid trott på att försöka uppfylla sina drömmar,
och har alltid varit den person som stöttat mig i allt jag gjort och
velat!!!
Mormor själv hade en dröm om att bli skådis, men hon
var ung i en tuff tid för stora drömmar, framförallt som kvinna! Men oj,
vad mycket kändisfester hon gått på! Mormor har alltid varit extremt
social, och känner alltid allt och alla! Det spelar ingen roll vart man
är med henne, så springer man på någon hon känner! Vill mormor lära
känna någon, så ser hon till att göra det!!!
Hon skäms inte för nånting, så länge man kan bete sig!
Hon har alltid varit oerhört generös, hjälpsam och givmild!
Jag har spenderat, större delen, utav min barndom hemma hos mormor och
morfar!!!♥♥♥ Och när morfar dog, höll vi ihop extra hårt! Och jag är
inte den enda ungen som vuxit upp med henne - utöver hennes egna, så har
hon tagit hand om flera andra barn på många olika sätt.
Det
är svårt, att med ord, beskriva en så fin människa som mormor Clary, med
så oerhört stort hjärta, en enorm kämparglöd, och ett extremt
engagemang - enda till sitt 87:e år!!!♥♥♥
Hon skall alltid vara
ÖVERALLT, och hänga med i allt! Hon har lärt mig, och givit mig så sjukt
mycket!!! De senaste åren har även jag kunnat ge henne kunskap, i form
utav teknik samt förklara delar utav samhällsutvecklingen - dess
innebörd och givande, som inte fanns när hon var ung!
Näe, mormor är en brutalt härlig och genomgod människa - på så sjukt många sätt och vis!!!♥♥♥
Tydliga ståndpunkter, ställningstagande, hjärtlig, kramgo, social,
varm, rolig, glad, lättsam - ja jag kan fortsätta i all oändlighet!!!
Hon har fått mig att tycka om saker, få unga människor idag, talar om -
som Alice Babs, Sickan Carlsson, Monica Z, och Kungafamiljen.
Hemma hos mormor och morfar, när jag var barn, så lekte jag i min
lekstuga i deras trädgård. Låg under vardagsrumsbordet och såg på
svartvit, svensk långfilm och åt rödavinbär i plastglas med salt i.
Doppade Mariekex i saft, tills saften var helt grumlig och geggig. Åt
kalla falukorvsskivor med salt på ena sidan, och grillkrydda på andra
sidan, när man var sugen på något. Och varje dag, när jag kom efter
skolan - gick in i vardagsrummet och sa Hej, så välkomnade mormor mig
med att spela rädd och överraskad, genom att stampa med sina vita
träskor i golvet - hoppa upp ur stolen i sin "Pyskammare" - där hon satt
och rökte, samtidigt som hon sorterade frimärken - och slänga sig ut i
vardagsrummet, så att hon nästan ramlade omkull!;)
Jag förlorade halva mitt liv idag - halva mig själv!!!
Men som jag sa till mormor, så kommer hon att leva vidare genom
mig, och vi kommer att ha fortsatt kontakt - dagligen - precis som
förut!!!
Jag kommer att ha med mig henne, i mina tankar, dagligen -
så länge jag lever, och jag hoppas att jag är detsamma hos henne!!!♥♥♥
Jag kommer att leva efter hennes kloka råd och åsikter - och ta till
mig den kraft hon givit mig under alla år, och använda den till mycket
stora saker!!!
Jag är helt säker på att mormor kommer att
fortsätta att ge mig råd och vägledning i livet - samt mildra min oro
och osjälvsäkerhet, när det behövs!!!
Hon kommer ALLTID att finnas i
mitt hjärta, och i mina tankar, och ALLTID vara den människa jag älskar
allra mest på denna jord!!!♥♥♥
Jag skall fullfölja mina drömmar
Driva fanan vidare
Fortsätta att kämpa
Fortsätta att förändra och förverkliga
Fortsätta att hoppas och tro
Och jag skall göra detta, både för och med henne - jag vet att hon
är med mig, och att hon kommer att kunna fortsätta att ge mig så
betydligt mycket mer kunskap och vishet, även fast hon inte är fysiskt
närvarande - och jag skall göra allt, som hon och jag tror på och kämpar
för, för oss både genom henne och mig, och genom att vara fysiskt
närvarande!!!
Till och med efter sin död, så fortsätter denna underbara människa att ge kärlek...
Trots att hon ganska så säkert inte kan donera några organ, så är
hon donator - "det är tanken som räknas, och man måste ju visa vad man
tycker!".
Har alltid älska dig extremt mycket - älskade mormor, och jag kommer ALLTID att göra det - oavsett vad!!!
Nu har vår relation tagits vidare till nästa steg, så nu får vi se hur det är!
Jag känner din närvaro, och jag hoppas att du även känner min!!!
Jag vill så gärna ringa till dig nu och prata med dig lite...Men jag får prata med dig i tankarna - om du lyssnar så hör du!;)
Jag har hört att i himlen finns inga sjukdomar, eller glasögon!
Detta innebär att pacemaker, animalisk hjärtklaff, hörapparater,
nästintill blindhet, och diabetes inte längre är något hinder - inte för
att det någonsin varit det för dig . du har kört på, stenhårt framåt
ändå, men nu är det ännu lättare!!!♥♥♥
Du hann inte träffa mina
kommande barn, men du kommer att se dem ändå, och jag kommer att berätta
allt om dig för dem - så ni kommer att känna varandra!=) Och Clary
kommer att leva vidare!♥
Puss och kram, gul och blå, Dompan, och det vanliga, ha det toppen, puss, puss!!!♥♥♥
Har alltid älskat dig, och kommer alltid att göra det!!!♥♥♥