Svart, stor, tung sten i mitt hjärta!!!

För hela 39 dagar sedan lämnade min mormor mig på jorden...
För 11 dagar sedan var hennes begravning...

Jag har försökt att hylla, och minnas, mormor genom att skriva långa stycken om henne - jag gjorde även det till hennes begravning.
                           Begravningen var riktigt vacker, och brutalt jobbig!
Jag spydde ett flertal gånger innan begravningens start...
Familj, släkt, vänner, teaterkollegor och partikamrater ifrån arbetarekommunen och S-kvinnor närvarade under begravningen.
Men några fattades...
Mormors lillasyster lämnade jorden åtta dagar efter mormor, och mormors bästa vän sex dagar innan begravningen...
Det är en tuff tid nu!!!
Begravningen startade med att jag höll ett tal, om och till, min älskade mormor, samt sjöng den sång, hon alltid önskat, att jag skulle sjunga denna hemska dag - "Ta mig till havet".
Det var riktigt tungt och kämpigt att genomföra detta - jag har nog aldrig skakat så mycket i hela mitt liv utav själslig smärta, men mormor gav mig kraft i slutet - jag kunde verkligen känna det - även prästen kände hennes närvaro!!!
<3<3<3
Prästen berättade, väldigt fint, om mormors fullspäckade tid på jorden - om hennes liv och livshändelser, om vad som hände i Sverige och i omvärlden under den stora del utav 1900-talet hon upplevde och närvarade i.
Begravningen avslutades med att vi alla stod upp och sjöng "Internationalen".Det går inte en dag utan att jag tänker på henne...
Inte en dag utan att jag fäller en tår...
Inte en dag utan att jag lider...
Inte en dag utan att jag saknar henne, något fruktansvärt!!!
Jag har en ständig värk i bröstet,
tårar som hänger vid ögonlockets kanter, och vill falla ned.
Jag drömmer hemska mardrömmar, och har riktigt svårt att sova...
Jag har inte ring till henne, på några dagar nu, men jag vill ständigt göra det - fråga hur hon mår, höra vad hon gör, lyssna till hennes röst - prata politik och kärlek...
Jag hade aldrig klarat av detta, om hon lämnat jordelivet de första gångerna hon var på väg..
Nu lever jag, fast det gör väldigt, väldigt ont!
Det kommer att ta tid att vänja sig vid att hon nu kommer att finnas vid, och hos mig, på ett alldeles nytt sätt
- det måste få ta tid!!!
Jag är rädd, orolig, och ängslig...
De två allra viktigaste, och absolut närmsta människorna i mitt liv är mormor och min man Thobbe...
Nu är en utav dem inte längre kvar...
Jag gör som mormor alltid sagt "Jag tar en dag i sänder"...Jag får många fina ord, varma kramar, fint stöd, och många ögon som ser igenom mig...
En del säger väldigt mycket, andra har inte sagt ett ord - även fast man trott det, men vad skall man egentligen säga?

Jag vill tacka alla fina vänner till mormor för ert stöd och er närvaro på mormors begravning♥♥♥
Jag vill tacka Värmdös arbetarekommun för stödet, gåvorna, närvaron, fanorna under begravningen, och de fina talen under minnesstunden!!!♥♥♥
Jag vill tacka S-kvinnor Värmdö för fina mail, närvaro, fana, och fint tal under minnesstunden!!!♥♥♥
Jag vill tacka Gustavsbergs scenstudio för er närvaro och era fina tal under minnesstunden!!!♥♥♥
Jag vill tacka Kyrkofullmäktige för er närvaro och fina utvalda ord om min älskade mormor på hennes minnesstund!!!♥♥♥
Jag vill tacka för alla fina blommor, och alla stora och fina gåvor till hjärt- och lungfonden!!!♥♥♥
Jag vill tacka för alla fina och heliga planterade träd!!!♥♥♥
Jag vill tacka er ifrån hemtjänsten, som tog ledigt och bytte bort era pass, för att närvara denna dag - för att jobbet för er är mer än ett jobb!!!♥♥♥
Jag vill tacka prästen Mats för den fina beskrivningen utav mormor, samt den historiska skildringen under hennes år - främst från 20-talet och framåt under 1900-talet!!!♥♥♥ Jag tackar även dig för att jag fick texten!!!♥♥♥

Jag vill tacka för alla fina ord, tal, kramar, stöd, mail, och all framtidstro så många utav er verkar vilja driva vidare - efter min älskade mormors engagemang, ord och värderingar!!!♥♥♥

Vi ses på barrikaderna - för älskade Mormors, och framtidens skull!!!♥♥♥
♥♥♥@-}- @-}- @-}-

Jag vill tacka alla som närvarade med mig, oss och mormor denna stora och sjukt jobbiga dag - det betydde sjukt mycket för henne - DET KAN JAG LOVA ER!!!♥♥♥
Och jag vill tacka Katarina församling för stöd och vägledning!!!<3<3<3

Mormor kommer att få ett eget kapitel, i min självbiografiuppföljare, som kommer år 2021.
Samt vara en stor inspirationskälla till en utav karaktärerna, i en utav mina böcker, som kommer ut nu i vinter.
<3<3<3

Jag avslutar detta blogginlägg med filmen på mitt tal, samt min sång, till mormor på hennes begravning...