Summa sidvisningar

onsdag 8 mars 2017

Konkurrens genom kompetens – men inte för alla!

Så var det än en gång den Internationella Kvinnodagen
– denna gång år 2017...
Denna dag innebär en väldans massa grattis, TV och media tar upp hur långt vi har kommit i Sverige – vad vi missat och vem som bär skulden för detta!
För de allra flesta kvinnor, i Sverige, så innebär faktiskt denna dag en påminnelse om hur jävla stilla vi står i vår utveckling och hur dåtiden kommer ifatt oss! Ett slag i magen som överbevisar hur långt ned i hierarkin vi kvinnor ännu är – vi är mindre värda!

Att säga att vi bor i ett jämställd land – landet Sverige som ligger i framkant i hela världen, när det gäller jämställdhet – är att inte våga inse den bittra sanningen!
VÄRLDEN ÄR SJUKT OJÄMSTÄLLD!
ÖVERALLT I VÄRLDEN ÄR KVINNOR MINDRE VÄRDA ÄN MÄN!
Att vårt land Sverige inte är lika hemska mot oss kvinnor som en del andra länder är, där kvinnor bär ansvaret vid en våldtäkt, där kvinnor inte bestämmer om hon vill ha barn eller ej – när och hur. Där kvinnor inte bestämmer över kroppen de lever i överhuvudtaget. Där kvinnor inte anses vara minst lika kompetenta som män och därmed inte får utföra samma arbete som männen. Där kvinnor inte bestämmer över sina liv och sin framtid. Skall vi vara tacksamma för detta?!
    Känns ändå inte en hel del oerhört bekant och till och med väldigt närliggande? Skall vi verkligen jämföra oss med de som har det ännu sämre? Hur skall vi då nånsin kunna nå målet med en värld där en människa är en människa oavsett vad, och vi alla är individer?
Det är väldigt många kvinnor, i Sverige, som har fått tagit ansvar för att andra individer tagit sig rätten över hennes kropp – när det gäller knytnävar, sexuella övergrepp och våldtäkter! Det är nästan värre att behöva svara på frågor som "Hur var du klädd?", "Var du påverkad av någonting?", "Sa du nej, eller försökte göra motstånd?" än själva händelsen i sig – du får av ditt eget lands makthavare bekräftat att du är mindre värd, bara på grund utav ditt kön! Könet som inte ens alltid verkar vara ditt!
Och det här är bara en del – en del som tydligt visar värdesskillnaden! (Ordet finns inte ens konstigt nog)...

Som kvinna har du ofta svårt, i fertil ålder, att få ett fast, heltidsjobb! Man tar nämligen för givet att du en dag skall bli gravid (konstigt vore ju annars, eller hur!) och att det då kommer att vara du som är föräldraledig, majoriteten utav tiden. Efter denna tid hamnar du i nästa box – vab-boxen, där du återigen förväntas vara den som vab:ar.
    Vi har ett system, i Sverige, som bygger på att vi människor, i vuxen ålder, skall arbeta i minst 40 år för att både betala tillbaka det som samhället en gång betalat oss och det samhället en gång kommer att betala oss, i livets slutskede. För att dessa 40 år skall generera så mycket som möjligt, och sedan kunna ge dig en värdig pension att leva på, så krävs det att du jobbar vitt, på heltid och helst omfattas av kollektivavtal.
    I Sverige har vi länge tyckt att det skall vara jämlikt mellan arbetare och höginkomsttagare. Du skall inte bli bestraffad av att vara löntagare – den som köper vårt arbete skall inte kunna göra det genom att se till att vi dumpar våra löner jämte varandra! Konkurrensen skall vara kompetens – inget annat, men detta gäller ännu ej kvinnor av någon underlig anledning!
    Även fast vi kvinnor är väletablerade på arbetsmarknaden och generellt har både högre och längre utbildning än männen, så tjänar vi fortfarande mindre än männen – genom otrygga anställningar och oekonomisk sysselsättningsgrad. I en del branscher är det även ännu ovanligt med arbetskläder för kvinnor.

Att vi genom ett uråldrigt upplägg som kallas för Varannan Damernas (som i grunden handlar om att kvinnor fick möjlighet att bjuda upp männen till dans – varannan låt) lyckas tillsätta en del kvinnor på viktiga poster, inom ännu mansdominerade områden, är inte jämställdhet! Det är ett tydligt tecken på att jämställdheten ännu inte råder i vårt samhälle!

Den dagen man känner att fan, jag är nog lika mycket värd ändå! Shit, jag blir tagen på allvar och man vill ta tillvara på min kompetens och mina erfarenheter! Jag både bestämmer över, och äger min egen kropp – allt annat är ju helt orimligt!
Den dagen kan vi börja snacka!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar