Min man brukar säga att det verkar vara så sjukt tufft att vara kvinna - på så många sätt.
Det är tufft att vara kvinna - det är både jättecoolt, och många gånger extremt frustrerande.
Egentligen handlar det inte om själva könet - saknaden utav snoppen - fast på ett sätt så gör det ändå det...Utan snopp skall du t.ex gilla att föda vaginalt - allvarligt, finns det någon som verkligen gör det??
Alla andra fysiska måsten och krav, handlar egentligen inte om könet i sig, utan om rädslan för att jämställdheten skall segra - och om pengar förstås - det mesta handlar alltid om pengar..tänk vad storföretagen skulle förlora i kapital om vi inte lydde order...
Jag kan inte säga att jag saknar en snopp, i den mening att jag skulle vilja ha en - men jag har många gånger däremot velat ha en snopp - konstigt mycket verkar vara så mycket lättare med en - fast är njutningen lika bra med en, som utan?
Det är inte sex jag pratar om - det är sällan sex man pratar om när det handlar om dessa skillnader - det sexuella och sexistiska står oftast marknaden för - marknaden som på så många sätt håller kvinnan på mattan, och gör att jämställdheten inte segrar. Vi är så sjukt lurade - men vi lurar också oss själva, i en extremt hård och stor utsträckning - vi kvinnor alltså.
Lika lite som jag vill hindras till framgång och lyhördhet pga att jag är kvinna - lika lite vill jag uppnå det, bara för att jag är kvinna - jag vill göra det för att jag är jag.
Jag har många, många gånger blivit nedtryckt utav män - på många olika sätt. Män vars osäkerhet givit behov till att hävda sig - påstå sig vara så mycket bättre än mig, bara för att jag är kvinna - en kvinna som tar för sig - på deras revir, vi kvinnor låtit dem ha. Men det vanligaste här, för mig personligen, är män som försökt att trycka ned en - genom sexistiska skämt, och föråldrad kvinnosyn - detta har aldrig bitit på mig.
Det sexuella ser jag snarare som ett förtryck mot människan i sig, och individen.
Jag vet att jag inte skall behöva klara av, att hantera det ojämställda mellan män och kvinnor - det är ett problem att det är så. Men det sjukaste i det hela är ju ändå kvinnoföraktet - oss kvinnor emellan. Ett förakt som göder ojämställdheten och gör jämställdheten till en omöjlig vinnare.
Kanske är det marknadens undermedvetna mäktighet och vår egen rädsla, som tillsammans gör segern obefintlig?
Oftast har jag betydligt humanare, trevligare och ärligare relationer till männen än till kvinnorna - jag vägrar spelet, grupperingarna och utspelandet - då spelas jag själv ut - både bokstavligen, men även psykiskt.
Tänk om vi istället kunde använda dessa styrkor och energier till en seger - en seger mot ojämställdheten och den förtryckta marknaden. Jag tror att det övriga gnabbet och det föråldrade skitsnacket då skulle försvinna automatiskt.
Men så här kan man ju inte säga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar