Familjeföretaget

I början av året startade jag och Thobbe familjeföretaget the Mothership som är ett designföretag med fokus på tryck, loggor, posters och snart även appar och spel!;)
    Våra teman är jämställdhet, allas lika värde, föräldraskap, att vara barn, i vuxenvärlden och nostalgi – men även en hel del japaninspirerat och annat snyggt vi tycker är grymt!;)
Då både jag och Thobbe har heltidsjobb så bygger vi upp detta familjeföretag lite allt eftersom!
    Våra artiklar köps i vår webshop på themothership.se och de artiklar som ännu ej finns uppe kan man klicka i att bevaka, så får man ett mail när varorna finns tillgängliga i shoppen!;)

Här är några av våra posters från Feminism-serien med bilder ifrån min bok Feminism i en perfekt värld.

 Här har vi coola posters med konstnärliga effekter på motiv från Japan.
Inom kort kommer även Tokyo-serien!;)

Här har vi vår Rörmokarserie med posters som Timlön och Vinternatt.

 Självklart har vi även stickers och inte vilka som helst heller!;)
Förutom stickern Fiffi-Lotta, som är den kvinnliga motsvarigheten till Petter-Niklas och därmed en viktig symbol i jämställdhetsfajten att klistra på mobilen och datorn, så har vi även sticker-kartor med viktiga budskap!

Vi har kartan med fokus på samtycke och barnkonvention.

 Och så har vi den blandade kartan med flera olika, viktiga budskap!;)
Inom kort kommer ännu en sticker-karta att finnas tillgänglig!;)

Vi har böcker – en barnbok, en bok om feminism och en kokbok för upptagna själar!;)

Inom kort kommer det även att komma upp en hel del coola kläder – för barn, kvinnor och gravida!;):

Toppar med kampnäve och text som GRL PWR och MAMA PWR

Babybodies med kärleksförklaring till sina föräldrar – oavsett vilka kön de har!

Babybodies med graffiti och härliga uttryck som BABY PWR och BABYIST

BabyT-shirtar med graffiti och uttryck som GOGGO och POOPIE

Snart kommer det även att finnas appar – med fokus på att förenkla vardagen och att göra den roligare!;)
Besök vår hemsida:
https://www.themothership.se/store

Följ oss på Instagram:
https://www.instagram.com/mothershiphb/

Och Gilla oss på Facebook:
https://www.facebook.com/theMothershipHB/

Det är en klassfråga att vara kvinna!

När det kommer till kvinnans kropp och hälsa – till kvinnans rätt till egna åsikter, en egen ekonomi och till att kunna stå upp för sig själv så är det många gånger en klassfråga, på ett eller flera sätt!
    Detta är inget nytt utan något våra förmödrar och systrar kämpat för väldigt länge och som vi idag också kämpar för. Men det finns en bit det inte pratas allt för mycket om och det är när det kommer till den fysiska biten. Det har, de senaste åren, pratats en hel del om förlossningsskador och den otroligt stora brist till hjälp och tillräcklig kunskap som råder inom detta område! Men det tar inte stop där – den fysiska biten är betydligt större och innehåller fler delar än så.
Precis som ofta när det kommer till rätten att få den medicinska eller kirurgiska hjälp du behöver och önskar efter en förlossning är det även pengar från egen ficka som spelar roll när det kommer till att förebygga skador. Sverige har idag väletablerade influencers som har som fokus att just prata och diskutera om graviditet, förlossningar och småbarnslivet. Denna öppenhet tror jag är oerhört viktig för samhällsutvecklingen inom detta område, då den bidrar till att oerhört många kvinnor får komma till tals och ta plats samt dela med sig av sina egna tankar och funderingar i alla trådar dessa olika slags inlägg bidrar till. Man tilldelas oerhört många tips och trix, men det blir många gånger också väldigt tydligt att det fortfarande, på tok för många gånger, är en klassfråga att vara kvinna.

I Stockholm är det väldigt vanligt att som kvinna bli förstagångsförälder vid 35 års ålder. Man kämpar för ett fast, heltidsjobb inom ett område man brinner för och försöker även etablera sig på den otroligt ojämlika bostadsmarknaden.
    Att vara gravid tär oerhört mycket på kroppen! Så är det. Ju äldre man är desto kämpigare kan det också bli. Det behöver inte alls vara så, men att ha en eller flera som lever, äter och växer inuti ens egna kropp i nio månader är påfrestande – ingen kan ens försöka att påstå något annat!
    När man är gravid så fokuseras det väldigt mycket på barnet som gräddas därinne i magen. Man mäter magen och försöker förstå hur barnet växer och det fokuseras en hel del på vilken näring mamman ifråga intar, samt järnvärdets balans. Det är inget konstigt med detta – absolut inte, men när kommer mamman egentligen in i bilden? Idag är alltid tankesättet för gravida;
* Gå ned i tid om du inte orkar med/klarar av dina arbetsuppgifter – var inte ett besvär för din chef och dina kollegor!
* Ät det som är bäst för barnet och gör det som är bäst för barnet – enligt den senaste västerländska forskningen/de senaste trenderna (allt detta ändras ju hela tiden och man kan ju vara glad att man som 80-talist ens är född och lever överhuvudtaget!).
    Allt det här med att kissa en jävla massa – kanske även spy, ha svårt att gå pga "bowlingklotskänsla" mot Fiffibenet, foglossning, behov av powernaps, mellanmålsintag samt vila och träna – vem ska egentligen ha rätt till det?

Inte nog med att man som mamma till små barn inte skall ha rätt att jobba heltid och tjäna sina egna pengar och få ihop till en värdig pension, utan att behöva vara beroende av någon karl, så har inte alla blivande mammor rätt att vara gravida!
    Ingen arbetsgivare, i modern tid i Sverige, skulle någonsin säga detta rakt ut och inte heller sparka någon gravid kvinna – men det behövs inte heller – han (som det ändå oftast är) lyckas få bort de gravida från arbetet (om han vill) i alla fall!
Om vi till exempel kollar på LO-yrkena så är det långt ifrån alla branscher och yrkesgrupper som har chans till extra toapauser, möjlighet till intag av mellanmål, chans till att få nyttja det berömda vilorummet som Arbetsmiljölagen säger att man skall ha eller arbetstider som gör att man hinner och orkar med allt det som man önskar och skulle må bättre utav. Faktum är att det än idag, inom byggbranschen, finns ställen som ännu ej har arbetskläder för kvinnor och då absolut inte heller för gravida kvinnor. Även fast alla löntagare som förstår den fackliga innebörden och dess vikt och därmed har gått med i sitt fackförbund inom LO, TCO eller SACO så är det allt som oftast stor skillnad på rättighetsfronten och jämställdhetstänket när det gäller ett yrke där man arbetar med händerna och ett yrke där man arbetar med hjärnan. Det finns massor med rapporter som visar på övertydligheten på ojämställdheten mellan kvinnor och män när det gäller tjänstemän, akademiker och handarbete. Men det finns också massor med rapporter som visar på samma skillnader mellan kvinnor och kvinnor ifrån dessa tre löntagarkollektiv.

Så det här med att kunna ta hand om sig själv och sin egen kropp när man är gravid och kanske skaffa en PT, eller gå med i någon Yoga-grupp för gravida, är för ännu alldeles för många kvinnor en dröm man inte ens vågar drömma, då det för alla inte ens är självklart att få besöka MVC vid behov och önskan! Därför måste ALLA löntagarkvinnor hålla ihop! Oavsett facktillhörighet och fackligt-kollektiv – löntagare som löntagare – kvinna som kvinna!
    Flera kvinnodominerade branscher har fått in enormt viktiga stycken i kollektivavtalen som är av stor vikt för jämställdhetsfajten i Sverige – men så länge kvinnor i mansdominerade yrken och branscher, inte vill stanna kvar pga den rådande ojämställdheten, så kommer vi aldrig att bli av med renodlade mans- och kvinnodominerade branscher och det är fan inte nyttigt för någon! Dessa frågor måste därför vara något som är på dagordningen för alla fackliga, i alla branscher – oavsett om man är man, kvinna eller annat! Annars kommer vi aldrig komma till bukte med det här med kvinno- och manslöner, kvinno- och manspensioner och det kommer fortsatt att vara tufft för kvinnor att vara löntagare! Ja, det är jättebra att man ÄNTLIGEN slutat att säga "Damfotboll", men det räcker fan inte!

Alla kvinnliga löntagare måste hålla ihop och samarbeta! Alla kvinnliga egenföretagare måste gå i bräschen (liksom rika kvinnor och kvinnor som tjänade egna pengar, gjorde förr när det gällde kvinnlig rösträtt) och använda sina verktyg för att lyfta fram kvinnliga löntagare och majoritetens vardag i nutidens Sverige!
    Det får inte finnas några VI och DEM – Det får inte vara en klassfråga att vara kvinna!

#JÄMSTÄLLDHETSFAJTEN #MINKROPPJAGBESTÄMMER #FIFFILOTTA

Det är vi vuxna som förstör för våra barn!

Jag har alltid sagt att det är skolan som förstör barnens otroligt fina förmåga att sätta lika värde på alla i sin omgivning!!!<3<3<3 När jag säger så, då menar jag inte att det är själva skolan som förstör denna förmåga och egenskap hos barnen – utan skolbarnens föräldrar!
    När barnen börjar i skolan så börjar en tid på minst nio år, där ens barn dagligen skall umgås med andra barn och utvecklas tillsammans med dem. Denna barnskara kommer till en början att vara precis så som barn alltid är – nämligen att inte göra skillnad på barn och barn, utan att sätta lika värde på alla. Detta enda tills den dagen då någon vuxens åsikt eller kommentar, som medvetet eller omedvetet ploppat ut ur munnen där hemma, satt prägeln på barnet och dess värderingar. Relativt snabbt kommer barnskaran att förändras från en välmående grupp med en stark gemenskap, till en grupp olika individer där en del råkar hamna utanför pga – ja det kan vara precis vad som helst!

Vi vuxna försöker till en början att lära våra barn att de är bra precis som de är, men sedan är det vi själva som får våra egna barn att se olikheter hos andra barn och att göra det på ett negativt sätt! Till exempel så har jag aldrig hört ett barn säga: "Men det där kan ni ju inte döpa ert barn till, han/hon kommer ju att bli mobbad!". Redan där har den vuxne satt regelverket och beslutat att en del barn skall bli mobbade och det är den vuxnes otroligt dåliga humor och livslösa fantasi som avgöra vem, varför och hur! Jag hävdar att mobbing uppstår pga att vi lärt barnen att göra skillnad på varandra – själva mobbingutfallet kan vara/"bero på" precis vad som helst – ett namn, en strumpa, ens föräldrar, ögonfärg, när man fyller år. Utfallet är oväsentligt, men orsaken ligger övertygat hos de vuxna!

Jag och Thobbe, liksom många andra småbarnsföräldrar, försöker lära vårt barn hur man beter sig mot andra, vett och etikett, allas lika värde, jämställdhet och solidaritet. Vår son äter både kött och vegetariskt – men framförallt så försöker vi inte att stöpa in honom i några norm-former! Det sistnämnda är ibland ett tufft arbete, sorgligt nog!
    Vi vill inte klä Jiro i en massa blått och bara ge honom "kill-leksakerna" – ibland är detta lätt och ibland är det skitsvårt – allt beroende på kedja man vänder sig till!
    Vi vuxna påstår att vi inte vill göra skillnad på flickor och pojkar, men ändå så är det rosa, gullgull och tull som regerar på "tjej-avdelingarna" – blått, svart, bilar och monster som regerar på "kill-avdelingarna. Det värsta var nog häromdagen då vi besökte en leksaksaffär där det var strykbrädor för flickorna – verktygslåda och borrmaskin för pojkarna! Dammsugarna var tydligen för bägge – det är ju trots allt en maskin! Så ändå fast vi vuxna påstår oss inte vilja göra skillnad på flickor och pojkar så vill vi ändå göra det när det gäller kläder och leksaker, vilket ändå är en relativt stor del att göra skillnad på! Jiro skiter ju fullständigt i om han har en grön eller lila tröja på sig och om den har trycket av en traktor eller en enhörning! Men varje gång han har lila, rosa eller gult på sig så tror folk (vuxna) att han är en flicka. Han har också ett ovanligt namn, liksom väldigt många andra barn nu för tiden. Mitt eget namn var också väldigt ovanligt när jag var liten och jag var alltid själv om att heta det. Men de otroligt dåliga namn-rimmen föds av oss vuxna! När vuxna inte kunde komma ihåg mitt ovanliga namn som barn så kallade man mig för "Kassaskåp". När en väldigt högt uppsatt politiker kallade Jiro för "Post-Giro" så blev jag övertygad om att min teori om att det är vi vuxna som förstör för våra barn, är sann! Jag är glad över att Jiro inte förstod, men sådant här skrämmer mig inför hans skolgång och förskolestart – alltså andra vuxnas dumhet och vad det skall ha för påverkan på Jiro och hans omgivning!

Vi vill att vårt barn skall leva i en värld och tillvaro där han inte har några fördelar bara för att han råkar ha snabel – där han får leka med dem han vill och leka med de leksaker han vill. En tillvaro där han får vara Jiro, precis så som Jiro är och detta hör till vardagen! Idag är det ju precis på detta sätt – även med andra barn, då inga normer hittills har fått smyga sig på, etsa sig fast och förstöra!
    Tidigare så tyckte jag att det här med att mitt barn skall börja i förskolan, var jättejobbigt för att det innebär att han kommer att lära känna en massa människor som jag inte känner till – och jag kommer inte att veta vad han gör hela dagarna. Detta är ju en del i utvecklingsprocessen av att vara förälder och något alla måste gå igenom – att successivt låta sitt barn få skapa sig ett eget liv och utvecklas som individ – jag är fullt medveten om det!;) MEN, nu för tiden så oroar jag mig istället mer och mer för de normer, vuxnas åsikter och kommentarer som på olika sätt kommer att försöka styra vårt barn, hans vardag, tillvaro och liv!

Det är inte bara föräldrar eller skolans vuxna som bär ansvaret för barnens uppväxt och tillvaro – det är alla vuxna i barnens omgivning – hela samhället!
    Vi föräldrar är våra barns absolut närmsta förebilder, men om och när vi gör fel så måste andra vuxna vägleda barnen åt rätt håll! Ju fler vuxna förebilder, desto bättre. Det är förövrigt därför vi valt fyra, otroligt vettiga vuxna, med helt olika liv och erfarenheter, som Gudföräldrar till lilla Jiro!;)
Vi vuxna måste inse vår oerhört viktiga roll för den yngsta och yngre generationen och sluta upp att förstöra våra barns otroligt fina förmåga att inte göra skillnad på varandra!
Vi måste tänka på vad vi säger, vad vi gör och hur vi agerar – men också på vad vi inte säger, vad vi inte gör och vad vi inte försöker att förändra för det säger minst lika mycket det!

"Han ska inte till Mars!"

Jag har alltid funderat på framtid, historia, utveckling, miljö och klimat – tog i tonåren ställning genom att kalla mig för feminist, tog ställning kring miljö- och klimatfrågor, samt blev vegetarian. Under åren så har jag gång på gång blivit förvånad över hur pass många det är i omgivningen som inte verkar bry sig om dessa viktiga frågor överhuvudtaget! Folk som menar på att det är något fysiskt, innan vi föds, som avgör hur vi skall vara, bete oss, bli behandlade och vilka förutsättningar vi kommer att ha under livets gång. Folk som frossar sönder i kött, flyger runt till höger och vänster – flera gånger om året. Skiter i att återvinna, återanvända, köpa närproducerat, tänka på el- och vattenförbrukningen. Folk som lever som om det inte fanns någon morgondag! Det är inte allas morgondag – inte våra äldre släktingars, kanske inte heller din och min morgondag – om vi har tur. MEN, det är våra barns morgondag – deras liv och framtid!

Nonchalansen till framtiden har flera gånger fått mig att tvivla på att skaffa barn. Det har liksom känts egoistiskt – för hur stora är egentligen chanserna att dagens barn kan leva ett helt liv på vår jord? Kommer de ens själva att kunna bli föräldrar? Kommer de att hinna, kunna bli gamla?
    Istället för att låta löpet och morgonsändningarna visa klimatets brutala vardag, runtom i världen med torka, svält, äldre och yngre som dör av värmeslag, översvämningar och extrem värmebölja så fokuseras det endast på det sistnämnda – värmebölja – fast med helt fel fokus! Fokuset ligger på hur skönt det är med tropisk värme i ett land som egentligen skall vara relativt kallt och grått! Ja värme är skönt, men skall det verkligen vara på bekostnad av våra barn? Och tror ni verkligen att det stannar där – kring det behagliga? Är det inte ett problem att det i Afrika är över 50 grader, mer och mer kontinuerligt?!
    När lilla Jiro kom till världen så började jag att tänka ännu mer på detta! Hur skall det gå för honom och hans liv? Thobbe har enda sedan vår son föddes skämtat om att han skall till mars 0 något som gjort Jiros Farmor orolig och repliken "Han ska inte till mars!" har fötts och kommit ur både hennes och min mun! Att vi ens diskuterat detta, även fast det inte varit på fullaste allvar, tycker jag är otroligt sorgligt för även fast diskussionen inte haft en seriös ton så ligger det ändå en hel del allvar bakom!

Hur skall vi förklara för våra barn att vi tyckte att det var viktigare med en stor blodig köttbit var och varannan dag i veckan och inte bara till fredagsmyset och därför sket fullständigt i den extrema köttkonsumtionens största klimatpåverkan? Att vi i modern tid låter media-bruset styra oss mer än någonsin och godtroget, rakt av, köper att det inte är bra och rent av kan vara skadligt för både gravida och barn att äta frukt och grönt istället för endast blodiga köttbitar! Den förra generationens föräldrar och generationen innan dess gjorde väl inget annat än att försöka få sina barn att äta broccoli och spenat!? Var det för att skada sina barn? Knappast! Sedan så har vi bruset som säger; "Ah, men om vi inte äter en massa kött så kommer våra bönder att gå i konkurs och vi måste ju gynna våra svenska bönder!". Vänta nu, det är endast de senaste 20-30 åren som vi i västvärlden överkonsumerat kött – tidigare så var kött en lyxvara som allt som oftast späddes ut med andra livsmedel. Har folk inte sett Emil i Lönneberga?! Hur överlevde egentligen bönderna då? Kan det inte vara så att det kanske finns mer att odla och som faktiskt är beroende av att vi har en frisk och välmående moder jord? För att odla kött är ju faktiskt det vi gör nu för tiden, då massproduktionen gjort djuren till stora stycken som varken skall vara för smala eller få för mycket muskler utan vara precis så som människan vill ha dem när vi sätter tänderna i dem! Och djurens kvinnor skall kontinuerligt insemineras och vara på smällen, för att generera oss ny föda tills hon inte orkar längre!
    Jag har så många gånger undrat och jag gör det fortfarande – vad skall alla de egoistiska människor som blir rika på vårt oförstånd och okunskap till att tänka själva, med alla pengar till när allt är på tok försent?! För är det något som är helt och hållet, totalt värdelöst då så är det dessa papperslappar!

Han ska inte till Mars – eller det hoppas jag iaf inte! Och om så vore fallet så måste det få vara hans eget val! Men att han, och i sådana fall, många andra skulle tvingas dit pga tidigare generationers egoism, blindhet och total försummelse är inte bara brutalt sorgligt, det är FEL! Att människan ens börjat titta på möjligheterna till att bo på en annan planet säger ju en hel del och borde faktiskt vara något som fick upp ögonen hos de som bara sitter och grillar och njuter av värmen!
    Då vore det i sådana fall bättre om nutidens vuxna och överkonsumerare flyttade till mars redan nu, på vinst och förlust!
Vi vet att inget barn kan välja sina föräldrar – men det kan heller inte välja sin egen framtid – iaf inte på det orimliga sätt vi nu tvingar dem till, i en ålder då de inte ens hunnit lära sig att gå än!

 Ingen kan göra allt, men alla måste göra något och alla ska ta sitt ansvar!

Nu är det väl ändå dags att ta frågan om kvinnans rätt till sin egen kropp, på allvar?!

Är det inte verkligen på tiden att vi nu, en gång för alla, tar frågan om kvinnans rätt till sin egen kropp på allvar och tar itu med den på riktigt?! Att det ens skall finnas en diskussion om detta – behöva debatteras och att det ens är en fråga är helt sjukt och fullständigt vidrigt!
    I en tid, i ett så pass rikt och ändå väletablerat land som Sverige är det skamligt att det fortfarande är en fråga om när om och hur kvinnan har rätt till att äga och bestämma över sin egen kropp! Att vi nästan 20 år in på 2000-talet fortfarande tycker att det är fullt rimligt att det diskuteras och debatteras om när kvinnan skall få bestämma och inte! Att vi ännu gör skillnad på kvinna och kvinna och tycker att det är fullständigt logiskt och normalt att göra på detta sätt!
    Det finns ännu en stor fysisk skillnad på män och kvinnor och det är att vi kvinnor har möjlighet till att bli gravida och föda barn! Alla har inte den möjligheten, men kvinnokroppen är alltsom oftast utformad med instrument för att ett barn skall kunna bo och växa inuti en. Ändå så finns det såå många män som anser sig ha rätt till att styra och bestämma över denna fysiska bit!
Vi har i århundraden fått acceptera och tvingats att leva med att man som kvinna inte får den vård man förtjänar och behöver under en graviditet, under en förlossning och efter en förlossning. Kvinnor har dött i såkallad "barnsäng" och kvinnor dör än idag! Det är tydligen något vi bara skall acceptera, precis som att det är att dra en nitlott att råka födas som kvinna och att råka kunna bli gravid! Det är först idag, i denna tid, som våra förmödrar vågat ta steget och söka hjälp för de förlossningskomplikationer de haft sedan 1900-talets mitt och blivit intalade och övertalade att detta är fullt normalt! Som kvinna skall du lida – på ett eller annat sätt livet ut! Denna mentalitet måste DÖ och det måste den göra NU!
    MEN, jag tror att det är livsfarligt att fastna i diskussionen om förlossningskomplikationer. Det är vidrigt hur en vaginal förlossning kan få gå till i modern tid och att det knappt finns någon hjälp alls att få, varken under förlossningen eller efteråt – man skall bara gilla läget! Och det är fruktansvärt sorgligt att det ännu är tabu att som kvinna drabbas av depression i samband med eller efter en graviditet och förlossning! Skammen regerar fortfarande och som kvinna så skall du vara tacksam! Uttrycket Kåt, Glad och Tacksam börjar äntligen bli förlegat men det nya uttrycket Stark, Nöjd och Tacksam är fan inte bättre det! Diskussionen får inte ha sitt fokus på förlossningskomplikationer – att inte få komplikationer under en förlossning är näst intill omöjligt – fokuset skall istället ligga på rätten till att få den psykiska och fysiska vård du behöver och önskar! Behöver Fiffi repareras så skall du ha all jävla rätt i världen att få kirurgisk hjälp med detta och det skall fan ingå i den vanliga sjukvården – vara en del av välfärden!!! MEN det grundläggande fokuset måste ligga på kvinnans rätt till att äga och bestämma över sin egen kropp – oavsett vad!!! Det är så sjukt att det idag, i modern tid, råder en debatt om när och hur kvinnor skall få bestämma över sin egen kropp eller inte! Vi har äntligen fått till en samtyckeslag i Sverige, vilken jag innerligt hoppas också kommer att fungera som den är tänkt – men när blir det i Sverige kvinnans egna rätt att få bestämma när, hur och vart hon vill föda sitt egna barn ur sin egen kropp?!
    Idag tvingas vi kvinnor att ställas mot varandra. De kvinnor som råkar ha ett planerat BF under högsäsong är det synd om och där ligger fokuset på att alla dessa kvinnor skall få en säng någonstans i landet, på något sjukhus, i ett eget rum eller i en korridor i hopp om att någon anställd kommer att ha tid att titta till henne – hjälpa henne och kanske hinna ge henne smärtlindring samt se om det uppstår fara för hennes eller barnets liv. Det är helt fel fokus! Detta är en fullständigt vidrig kvinnosyn! Varje kvinna, oavsett vart och oavsett ekonomiska tillgångar eller kontakter måste själv få bestämma över sin egen kropp, sin egen graviditet och sin egen förlossning! Hon måste få bestämma på vilket sätt hon vill föda – vaginalt eller snitt. Hon måste få bestämma vart i landet, där hon känner sig trygg och önskar föda sitt barn. Och ingen kvinna skall någonsin mer behöva bli ifrågasatt och tvingas att förklara sitt val och sin önskan!!! Detta är det fokuset vi måste ha! Att diskutera plats och barnmorskor skall bara fungera och det hade det fan gjort om det var männen som hade den fysiska möjligheten till att bli gravida och föda barn! Så låt dem för fan inte ta denna fråga och göra den till någon kall, fyrkantig, praktisk sak som ingen politiker riktigt vill ta i! Rätten till att äga och bestämma över sin egen kropp skall vara en rättighet i en demokrati – det skall vara mänskligt!
    Och sluta ställ oss kvinnor mot varandra – vaginal förlossning mot kejsarsnitt – det skall fan inte ens vara en diskussion, det skall vara kvinnan själv som bestämmer, PUNKT! Och till alla er som ännu köper/sprider rykten om att det skulle vara så mycket sämre för både kvinnan och barnet att föda med kejsarsnitt och därför vara ett egoistiskt val, läs på för fan – det är farligt att föda barn, så är det men med rätt och värdig vård och i en stor livshändelse där kvinnan känner sig trygg och respekterad ökar chanserna oerhört för att allt skall gå så bra som det bara går! Att överhuvudtaget låta detta vara en fråga är att pissa på jämställdhetsutvecklingen och att ha samma tankesätt som de konservativa idioter som hävdar att ett foster i v.18 inte är ett foster utan ett utvecklat barn och därmed kämpar för att få bort den fria aborten!

Jag kämpade i sju månader, tillsammans med min make för rätten att få bestämma över min egen kropp och min förlossning. Jag blev beviljad ett kejsarsnitt då den avgörande personen i fråga lyssnade på mig och min önskan. Att den enskilda individen skall vara den som bestämmer över någon annans kropp, förlossning och liv är både sjukt och vidrigt! Alla får inte träffa en vettig person på dessa samtal – precis som inte alla kvinnor fick på 70-talet när vi tvingades till att försöka övertala utomstående med makt om att få göra abort! Det är sjukt att både abortfrågan och förlossningsfrågan ständigt skall hamna under temat Kvinnans rätt till att själv få bestämma eller inte själv få bestämma över sin egen kropp! Och det är sjukt att graviditet och barnafödsel än idag skall vara en diskussion!
    Efter min förlossning och efter att lille Jiro kommit till världen så gick jag med i den slutna Facebookgruppen Rätten att välja Kejsarsnitt med närmre 2000 kvinnor runtom i landet som har fött barn med snitt eller som kämpar för att få bestämma över sina egna kroppar och föda med snitt! Där är vi närmre 2000 kvinnor som dagligen stöttar och pushar varandra i denna kamp! Vi delar med oss om känsliga och fullständigt vidriga historier – alla tagna från nutidens verklighet och från våra egna liv! Många gråter – både av glädje och panik. En del tvingas ta sig till andra länder för att få föda som de själva vill och önskar – det var plan B för min egen del! Så precis som kvinnan, i modern tid, tvingats till Danmark för att få skaffa barn utan en karl vid sin sida, tvingas hon även utomlands för att få föda barn på ett värdigt sätt – på det sätt hon själv vill och bestämt sig för!
    Jag gråter ofta när jag läser inlägg i den slutna Facebookgruppen om hur vidrigt många kvinnor blir bemötta av vården inför sina förlossningar. Jag tycker att det är så hemskt och sorgligt att vi inte har kommit längre! Men för att kunna göra det så måste alla kvinnor tillåtas att hålla ihop – fajten måste handla om kvinnans rätt att själv få bestämma över sin egen kropp, sin eventuella förlossning och sitt förlossningssätt – och den kampen kan vi bara ta tillsammans!!!

#jämställdhetsfajten #minkroppjagbestämmer #fiffilotta #feminist #mänskligarättigheter