Press, stress och ångest!

Just nu är det väldigt mycket press, stress och ångest ifrån alla håll och kanter – på alla nivåer och inom alla kategorier! Jag hatar verkligen att behöva dela in mig och mitt liv i kategorier överhuvudtaget, men det är verkligen så det fungerar i dagens, moderna samhälle och så man måste göra för att överhuvudtaget få den minsta förståelse eller för att bli tagen på allvar!
    Sedan så blir det ibland så att det svämmar över – det blir för mycket skit helt enkelt utav allt negativt och man blir bara förbannad över att synsättet inte har kommit längre i modern tid!

Jag jobbar 39 timmar i veckan, vilket oftast blir betydligt fler i verkligheten – så kan det bli när man inte har något uråldrigt som stämpelklocka!;) Privat är jag gift, småbarnsförälder och lokalpolitiker – fackligt, inom S-kvinnor och lokalt på Södermalm. Jag verkligen älskar denna kombination i mitt liv! Den ger mig så otroligt mycket energi och lärdom – en mening med allt!;)
    Jag hinner med mycket, gör jävligt mycket och håller ständigt igång! Det är sådan jag är! Men så ibland så känner man bara att man har allt och alla emot sig och att man inte räcker till – trots att man verkligen ger ALLT, men ändå så förväntas det mer utav en!
    Jag är en person som älskar att ha mycket att göra samtidigt och älskar att ha deadlines och tvingas till att prestera – samtidigt så har jag alltid varit en person som lider utav ångest, så fort jag skall göra något! Ibland får jag till och med panikångest. Eller ibland var väl att ta i, jag fick det för cirka en vecka sedan, men innan dess var det väl än två år sedan sist! Men ibland är livet inte riktigt till för mig! Som ung och aktiv kvinna skall du inte ha småbarn och du skall inte kräva det du tycker du är värd – sorgligt nog! Näe, du skall vara överallt hela tiden och till tusen procent – en del tycker inte ens att Du skall existera och oavsett hur mycket du gör, hur mycket du engagerar dig, anstränger dig och hur mycket du än ger, så finns det alltid dem som tycker att du gör för lite och inte är tillräcklig! Detta ger extrem ångest och gör att du till och med kan få ångest när du gör något som simpelt som att gå på toa!
Varför är detta alltid ett "kvinno-problem"? Varför är det alltid männen som har tid att fundera, sitta och fika, göra långa toabesök, ta sovmorgon och gå hem tidigare eller läsa igenom mail i en hel vecka?
Detta kan göra mig så sjukt förbannad – samtidigt som just detta gör att så många kvinnor har mindervärdeskomplex, "bjuder" på halva sitt arbete och inte tar sitt eget engagemang och sin egen kunskap på allvar!