På 2000-talet är vi duktigare än någonsin, men vi är sämst på en sak – nämligen på att fokusera på vad det hela handlar om.
Vi lever i en tid då vi skall vara bäst, mest produktiva, den bästa vännen, bästa maken/makan, bästa föräldern, svärmors- och svärfarsdrömmen, månadens anställde och årets svensk.
Vi skall prestera till 120% på jobbet, vara den bästa partnern som lagar hemmagjord mat, vill ha sex 1-3 gånger i veckan – som tillsammans bor representativt. Vi skall vara vännen som alltid finns till, lyssnar stöttar, ställer upp och har tid i tid och otid. Vi skall vara den anställde som kommer för tidigt till jobbet och går för sent – som aldrig ser några som helst omöjligheter, aldrig är sjuk, aldrig klagar och alltid presterar som en översmart överklasselev vid något slutarbete.
Vi skall vara och göra hela tiden – åstadkomma och producera, och gör vi inte det så skall vi än en gång för alla bli påminda om hur jävla utbytbara och förkastliga vi kan vara! Det skall komma att snackas skit, bli korruption, kastas skit, skapas pakter, intriger och interna krig.
Målsättningarna, eftersträvan, framtidstron och samarbetet för att nå dit är ingenting värt jämfört med allt skit och dess intriger som kan skapas för att fokusera på sig själv – varandra och sin interna krets.
Undra vad som faktiskt skulle kunna hända om vi fokuserade på våra mål, utmaningar, motsättningar – höll ihop och faktiskt gjorde något produktivt!
