Om ni nu vet så väl, varför fattar ni då inte?!

Något som berör mig väldigt mkt just nu e att allmänheten vet så oerhört lite om folk med diagnoser.
    Varför ingår det inte i skolundervisningen för?!
Varför har inte cheferna på våra arbetsplatser med det i sina utbildningar de går?
Nämner man att man har en diagnos så tror nio av tio att denne person är svår att arbeta med, och att man då inte kan allt, ett problem helt enkelt!
Det e så sjukt jävla fel!

Det är t.ex svårt att hinna med allt som jag behöver göra varje dag på jobbet, om man inte har ADHD.
    Och en person med asperger behöver man aldrig vara orolig för att saker och ting inte skall bli gjorda, eller bortglömda. Bara man ger ut konkreta direktiv, eller varför inte ett schema för alla uppgifter? Och inte ändrar sig mitt i allt!
Är inte detta en enorm tillgång?!
Faktum är att just iom vår "speciella talang" så kan vi gå väldigt långt!
    Många av de mest kända mskorna i världen har en diagnos. T.ex; Einstein - ADHD och Asperger, Jim Carrey - ADHD och Asperger, Mozart ADHD, Petter - ADHD, Bill Gates - ADHD, Whoopi Goldberg - ADHD, John F. Kennedy - ADHD, Walt Disney - ADHD, Elvis Presley - ADHD, Michael Jaksson - ADHD, Tom Cruise - ADHD, Will Smith - ADHD, ja listan kan göras väldigt lång faktiskt!
    Men inte nog med att allmänheten vet alldeles för lite om diagnoser, och inte tar sitt ansvar och lär sig något om det för att lättare ha att göra med folk och kunna förstå dem, så har många väldigt mkt åsikter om det.
    Det e konstigt att det alltid e så!

Väldigt många tror att väldigt mkt e larv, att vi bara vill ha uppmärksamhet, och att det hela e en trend. Detta gör mig så fruktansvärt förbannad! 

    Jag kan inte riktigt släppa att många verkligen tror att det e en trend, ifrån läkarnas sida, att diagnostisera folk med exempelvis ADHD.
Jag tycker inte riktigt att man som "frisk" har rätt att yttra sig om den saken, det e inte riktigt friskt att göra det!
    Istället så borde dessa personer vara glada över att läkarvården går framåt, att man faktiskt vet oerhört mkt mer om det här, än för bara tio år sedan, och vara glada över att väldigt många fler iom det idag får hjälp!
För många gånger så finns det inget värre än att vara "sjuk" inombords. Det syns inte utåt, men det känns, det kan jag lova!
Och detta e väl bara ännu ett tecken på att väldigt många msk e ytliga.
    Inte fan går man hos en psykolog eller gör en utredning om man mår helt bra?!
Idag kan väldigt många fler få hjälp och det är väl jättebra?! Och faktum är att väldigt många blir så mkt "friskare" bara genom att just få en diagnos. För då faller alla pusselbitar på plats, känslan "det e nåt fel på mig, vad e det?" förändras, och i nio fall av tio så försvinner större delar av ångesten, destruktiviteten och viljan till självmord.

Så är det inte jävligt bra att så många idag just får den här hjälpen?!
    Anser man inte det så behöver man nog själv söka hjälp, fast för något helt annat!

Grejen e ju att lyssnar man och försöker att förstå så kommer man ju själv, som utomstående, även att känna lättnad då man förstår hur saker och ting hänger ihop och varför. Och mkt går faktiskt inte att ändra på, utan de grejorna får inte bara den berörda personen leva med, utan även de utomstående.
Tyvärr så upplever, iaf jag, sällan just denna förståelse. Häromdan så bråkade jag med pappa i telefon om just TIDEN, som ofta e ett problem.
    Han upprepade gång på gång att jag måste skärpa mig, att jag måste bli bättre etc etc. Men grejen e att hade jag kunnat det så hade jag redan blivit det, för länge sedan!
    Jag förklarade då att det finns en anledning till jag har problem inom just det området, men fick då höra att jag inte alltid kan skylla på det.
För det första så skyller jag aldrig på min diagnos, jag har den som min guidebok för att i så stor mån som möjligt kunna leva ett normalt liv!
    Och för det andra så skulle jag aldrig utnyttja den genom att skylla saker och ting på den bara för att!
Jag blev väldigt sårad och slängde på luren. Vi har inte pratat sedan dess.
Det e ett ganska tydligt exempel, och då har jag ändå gjort ett info.häfte till min närmsta släkt!

Personer med ADHD bra för politiken

Det finns en risk att politiken domineras av människor med styrkor i vänster hjärnhalva som bokhållare och ekonomer. Det behövs fler ADHD-personer som har en utvecklad förmåga att se hela bilden, skriver Leif Engström (MP)