Jag är en person som bryr mig väldigt mkt om människorna runt omkring mig.
Vi alla - oavsett, läggning, diagnos, ursprung, kön, har alla rätt till ett drägligt liv!
Ett liv som får en att känna sig något värd, och som får en att känna sig delaktig och betydelsefull!
Nu har det dröjt flera dagar innan jag fortsatt detta blogginlägg, men jag har haft fullt upp, varit sjukt trött, samt inte haft så stor lust att skriva vilket gör mig enormt irriterad!
Men då jag påbörjade detta inlägg så var det veckan då det var 10 år sedan Anna Lindh blev mördad...
Jag besökte hennes gravplats på årsdagen, lade en ros ifrån mig och min mormor på hennes grav, och gick sedan och röstade i kyrkovalet.
Då jag stod vid hennes grav så kunde jag inte låta bli att gråta.
Jag kände inte Anna, personligen, men hon var en av de riktigt kämpande, mänskliga, och demokratiska politiker med ett stort och varmt hjärta som bultade för frihet, rättvisa, trygghet och gemenskap! Och det gjorde så ont i mig vid tanken att hon, liksom Palme, blivit mördad trots allt detta!
Jag besöker ofta hennes grav, antingen efter en Gudstjänst, en kvällspromenad, eller då jag promenerar hem ifrån t-centralen/Slussen, men just denna dag så var det annorlunda att besöka henne.
Två personer vakade vid sidorna av hennes gravsten med varsina fanor, och framför hennes gravsten låg en stor hög av blommor och kort!
Denna vecka jobbade jag för LO.
Jag satt i LO-borgen i tre kvällar och ringde runt till fackligt anslutna elektriker för att be dem svara på åtta frågor i undersökningen "Mitt Sverige" som handlar om vilka frågor medlemmarna tycker är viktigast för oss att driva i nästa års val.
Vi har sjukt många trevliga, och smarta elektriker i detta land!;)
Jag sprang på Kålle igen (gör det väldigt ofta numer) snart börjar han nog fråga om jag stalkar honom!=P Sista dagen i LO-borgen knackade han på hos mig och gjorde en "Cassandra"!;) Jag trivs verkligen på LO!
Torsdagen och fredagen spenderade jag utanför grönan, och där med samma projekt som arbetsuppgift, fast denna gång skulle vi ställa dessa frågor till "vem som helst".
Alltså man var inte tvungen att vara fackligt ansluten.
Här satt jag och ringde |
Jag utanför grönan |
Jag märkte tydligt att jag blivit extremt skadad efter Paris-incidenten!
Jag dubbelkollade alla binningar flera gånger om, och frågade tom personalen ett antal tillfällen, och jag var även ganska så rädd då jag skulle åka uppochned eller falla ned 80 meter, vilket jag aldrig tidigare haft problem med!
Ibland gjorde jag tom personalen osäker pga min osäkerhet, och mina kollegor var rädda för att åka med mig och kallade mig för otursförföljd!:p
Måndagen efter var det dags att åka till Gävle för att gå på Ungdomsansvarigutbildningen i tre dagar.
Tror inte att jag har varit i Gävle förut, men jag har sett en del av staden i filmen "Black Jack", så jag gjorde som vanligt och försökte hitta de olika platserna ur filmen. Hittade en del utav dem.
Det var en riktigt bra utbildning med mkt nyttiga övningar, så som att hålla tal, debattera, och spela upp sketcher.
Jag känner att något har hänt med mig, men jag kan inte riktigt förklara vad eller hur!
Jag känner mig så sjukt mkt säkrare i mig själv, och på mig själv, så det är inte alls lika jobbigt att prata inför en stor grupp längre!
Det känns så sjukt skönt och för första gången, sedan riktigt länge, så är det faktiskt kul igen!!!=)
Är tre månader sedan jag slutade på mitt förra jobb och jag känner mig redan som en ny mska, och känner att jag verkligen är mig själv igen!=)
Det sköna fackliga gänget i Gävle!;) |
På fredagen var det möte med kommittén jag sitter i. På lördagen och söndagen gick jag en facklig utbildning i främlingsfientlighet.
Denna vecka har jag förberett, och hållit en medlemskurs om fackets innebörd, gemenskap, syfte och grund.
Bl.a så föreläste jag om Ådalen 31 och det fackliga löftet, och om att dagens samhälle påminner skrämmande mkt om Sveriges början utav 1900-talet!
På onsdagen var det möte med SSU och på torsdagen var jag på försäkringsrådgivar-vidareutbildning på Folksam!;)
Det har varit fullt ös medvetslös och jag älskar verkligen det!!!<3 =)
På mitt förra jobb fick jag bråka för facklig tid, och hade till slut ingen alls!
Och då jag gick på kurs eller var på möte på avdelningen så fick jag sedan höra: "Och vart var du dessa 2-3 dagar då?!", även fast jag tagit ledigt (skriftligt) i tid och man inte ringt mig under själva tillfället!
Är så skönt att slippa detta och få vara fackligt aktiv igen utan att behöva må dåligt! Men jag saknar verkligen att förhandla!
I nästa vecka är det två möten med SSU, ett med sossarna, ett fackligt möte, styrelsemöte i föreningen där jag bor, en socialdemokratisk utbildning, och fackligt häng på krogen!;)
Det är det här jag vill hålla på med, facket och politiken!;) Och jag dör fan om jag inte får fortsätta med detta!
Jag vill bli politiker och vara med och bygga upp samhället igen, och få det att utvecklas framåt, så att våra ungdomar har en framtid att se fram emot! Och jag kommer att göra allt jag kan för att komma dit!!!
Men ibland blir jag rädd. Rädd för att jag inte bara skall bli psykiskt trackad, utfryst och särbehandlad. Att det inte bara skall vara magen man har problem med, och att det inte bara är arbetstiderna man fifflar med, så att man inte skall kunna vara politiskt aktiv.
Utan att det skall gå längre än så!
Vem vet? Men den dagen, den sorgen...
Anna Lindhs grav en vecka efter 10-årsdagen! |
Anna Lindhs grav en vecka efter 10-årsdagen! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar