Det är en skrämmande värld vi lever i, men jag är inte rädd...

Jag har alltid trott att världen är god...
    Detta trots att jag många, många gånger har fått uppleva raka motsatsen. Men jag tror gott om folk, det har jag alltid gjort! Däremot då har jag lärt mig att man inte kan lita på NÅGON.

Jag tror att det är jätteviktigt att man behåller sin tro på en god värld, annars blir man nog bitter. Och det sista som överger en är hoppet!
    Dessutom så skall jag, enligt min tro - tro, hoppas, och kämpa för en god värld.
Människan är i grunden god. Det lilla barnet är helt oskyldigt. Det är upp till oss andra vad vi gör med det lilla oskyldiga barnet - det är vi som formar dess framtid!
    Men i slutändan e det ändå upp till oss själva, som vuxna, vem vi vill vara, och hur vi vill vara mot andra.

Enligt Bibeln så har vi egenskaper, eller vad man skall kalla dem för, som svartsjuka, avundsjuka och skadeglädje, för att vi skall lära oss hur vi skall bete oss.
    Dessa "egenskaper" är alltså tester/prover för att vi skall lära oss att hantera saker och ting, lära oss hur vi INTE skall göra. Det är därför vi har samvete.
När vi gör någon illa så mår vi dåligt och får skuldkänslor och ångest. Alla friska mskor har ett samvete.

Men det finns något som är mkt, mkt farligare än dessa "egenskaper", och det är maktbegär.
    Att vilja ha makt, oavsett pris, bara man får makten, makten att bestämma, även fast man hanterar frågan/personen HELT fel. Och då, då är man ute på hal is! 
    Detta maktbegär av andra, har jag stött på en hel del under en längre tid nu. Hittills så har detta bara gjort mig äcklad, och gjort att jag velat kämpa ännu mer för rättvisan och ett samhälle där vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade!
Men maktbegär är något ont, och de som har det är oftast beredda att göra vad som helst för att få sin vilja igenom. Och de ger inte upp förrän de har nått sitt mål! 
    Men jag tror stenhårt på rättvisan!