Jag vill att alla skall må bra och jag tror på rättvisa, respekt, gemenskap, ärlighet och medmänsklighet.
Tyvärr så klarar inte alla det, då det för många e lättare att trycka ner folk än att komma dem nära.
Och ibland så måste man kämpa riktigt hårt och ha hela världen emot sig en stund, då rädslan gör många tillbakadragna.
Det gäller att inte knäckas av den, utan att fortsätta att kämpa så länge man vet att det man gör e rätt och att man har massan med sig.
För då når man till slut sitt mål och man ser en rättvis utveckling.
Men då rädsla, ork, tid, viljan, styrkan och tron på att lyckas, känns lite osäker eller skrämmande så viker en del av för tillfället.
Det e jävligt frustrerande, sätter ännu högre krav på de kvarstående(som om dem inte redan var höga nog), och gör så att man måste pinas, stå ut och kämpa sig svettig ett tag till.
Därför beundrar jag Palme, han var också sådan.
Han var faktiskt så läskig att man tom sköt honom.
Inte för att jag tror att någon kommer att skjuta mig, även fast det säkert finns dem som vill det.
Jag vet bara att jag e jävligt läskig, farlig, och obekväm.
Men jag vet att jag behövs, och så länge jag gör det så e jag här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar